Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
förhållandena af densamma, fått kasta ett öga bakom kulisserna
och vore hemmastadd i mysterierna, skulle i många fall lända
till fromma for allmänheten, som då finge sina ögon öppnade.
I vår ringa mån torde vi dertill lemna bidrag uti nu
förevarande anteckningar öfver våra samtida.
Så snart konung Carl Johan den 26 Jànuari 1844
insjuknat, hastade Aftonbladet att den 27 Januari meddela en
lång artikel > om framtid* och framtidsplaner», och redan den 29
Januari skyndade samma blad utan allt återhåll försäkra att
»någon af läkarne förklarat att icke det minsta hopp om H. M.
Konungens vederfående numera finnes». Man var otålig efter
soluppgången. När den sjuke konungen den 1 Februari åt
kronprinsen uppdragit rikets styrelse ad interim, skref en
Stockholmskorrespondent till Götheborgs Handels- och Sjöfartstidning
att till och med under nu förevarande förhållanden missnöje
inom »nuancen» rådde deröfver, att konungen icke totalt
abdikerat. Otåligheten på åtskilliga håll måtte väl således
verkligen varit mycket stor. Freja uppmanade de begge s. k. »stora»
bladen (DA. och AB.) till en förklaring öfver deras ställning till
den nva regeringen. Besynnerligt nog framkom Aftonbladet
den 17 Februari, alltså likaledes före den gamle konungens död,
med bei ätteisen att »beklagligtvis inom de högre klasserna
yttrats farhågor att, om Sveriges politiska institutioner finge
erhålla en något mer prononcerad tendens till frihet och
inrymmande af en starkare inflytelse från folkets sida, så skulle detta
ur Rysslands synpunkt betraktas så farligt, att det torde vilja
lägga sig uti vår samhällsutveckling med en intervention till
absolutismens fördel». Deremot invändes från motsatt håll att
ryska politiken tvertom, när den slår sig på politiska
operationer med utländska makter, helst sina grannar, alltid bemödat
sig att stegra folkviljans inflytande till den högsta möjliga grad,
för att under upplösning, partistrider och anarkisymptomer
nalkas det mål, som på ingen annan väg kan hinnas. Men äfven
allmogen gaf emellanåt sin mening tillkänna. När kyrkoherden
Gravander den 28 Januari, uti Almby annexförsamlings kyrka,
helt nära det bekanta Anckarsvärdska Carlslund och
oppositionens så att säga utgångspunkt, midt uti Örebrotrakten, hållit
Mina Samtida.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
