Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Tvisterna med Borge.
Anckarsvärds motion cm revision af föreningsfördraget. — Bitter diskussion
i riksstånden. — Storthingets besiat om riksståthållareembetets
afskaffande. — Bitter diskussion i svenska riksstånden om interimsregering.—
Dalmans motion om uppskof med sanction af riksståthållaresaken. —
Debatter om ställningen emellan Sverige och Norge. — Om skilnaden
emellan Biksakt octø Grundlov. — JnstitiæstatsminUterns deductioner
på Riddarhuset. — Norska Flyveblad. — Dunckers deduction och
impre-cation. — Försonande demonstration i Christiania. — Morgonbladets
be-medlingsförsök. — Svenska riksdagens debatter om Dalmans motion. —
Hotelser om unionens upplösning. — Riksarkivarien Nordströms och
Professoren Carlsons yttranden. — Blanche och Björck. —
Konstitutionsutskottets anmärkning mot norska ynglingar* anställande i utrikes
kabinettet. — Svenska Flygblad. — Naumann, Rydin, Malmström. —
Norrmannen Lars Heyer bondes helstatsidé. — Ständernas beslut att
revidera TJnionsakten. — Helands strid med Stabell. — Norrmännens
protester mot revisionébeslutet. — Konungens beslut om Dalmans
upp-skofsfråga. —.Uti norskt statsråd. — Uti svenskt statsråd. —
Norrmännens ntfall mot norska statsrådsafdelningen i Stockholm.
—Svenska och norska ministerkriser. — Norska statsrådsförsök att aftvinga
konungen nya förklaringar. — Spänningen emellan begge statsråden. —
Storthingets protestadress till K. M:t.
Dunckers vackra tal vid norska Carl-Johans-förbundets
årsfest den 8 Mars 1859, om Norges stora tacksamhetsskuld till
Sverige (Mina Samtida IX: 129—133) hade icke gjort stort
intryck på norska storthingets ledamöter. Sinnesstämningen både
å norska och svenska sidan blef alltmera bitter och
misshäl-lig, i stället för broderlig och enig. Redan i Oct. 1859 väckte
å svenska riddarhuset grefve C. H. Anckarsvärd motion om
en revision af förenmgsfördraget. Den föredrogs på
riddarhuset den 5 November, och diskuterades vidlyftigt.
Statsrådet J. F. Fåhræus delade ej motionens syftning: skarpa ytt-
Mina Samtida. X. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
