- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tionde delen.Tvisterna med Norge. - Carl XV:s kraft-period. Jernvägens westra stambana, 1860-1863 /
8

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

Det var den 9 December, qorska storthinget upphäft
riks-ståthållafe-embetet, för så vidt sådant kunde den gången af
storthinget bero; och den 21 i samma månad väckte W. F.
Dalman på svenska riddarhuset sin märkliga motion: att
ständerna ville hos K. M:t anhålla, att storthingets skrifvelse om
ståthàllarskapets upphäfvande blefve ständerna meddelad, och
att K. M:ts svar på den ej måtte aflåtas förr, än frågan varit
föremål för riksståndens pröfning. Yid remitterandet uppstod
brinnande debatt. Frih. A, C. Raab kunde icke biträda
motionen och fann anmärkningsvärdt att två så varmt
fosterländska och norska folkets sjelfständighetskänsla så varmt
beundrande män, som Anckarsvärd och Dalman, varit de enda som
under riksdagen hufvudsakligen gjort anmärkningar emot
unionsförhållanden. Äfven talaren hade kännt sig fattad af samma
förtrytelse mot norrmännen, som dessa begge, men kunde
dock ej godkänna de begge herrarnes tillvägagåenden. Yi
måste betrakta vårt geografiska läge och hvilka grannar, vi
hafva omkring oss, samt den blidhet, hvarmed de se denna
splittring uppstå. Icke heller är det så underligt, om Norge
blifvit ömtåligt; norrmännen ha visserligen genom sitt beslut
visat brist på grannlagenhet, men vi borde ej taga så illa vid
oss deröfver: vår rätt att tillsätta svensk man till
riksståthållare hade ej på länge begagnats, och dess begagnande
numera skulle blott gjuta olja i eld. Yi, den äldre brödren,
borde öfverse med den yngres brusande sinnelag. Hr 6r. Jf.
Stiemsvärd: Vid föregående riksdag rasade en mani att göra
skulder och bevilja stora anslag} vid denna en sträfvan att
störa unionsförhållandet emellan Sverige och Norge.
Motionen vore obehörig, olycksbådande, inkräktande på det
præro-gativ, Sveriges konung eger såsom konung i Norge. Det vore
hans ensak att gifva eller vägra sanction åt det norska
beslutet. Dalman svarade att det vore vår rättighet att få veta
hvad Sveriges regering, icke Norges, tänker i frågan. Grefve
Anckarsvärd: Den likgiltighet, hvarmed min egen motion
emottogs, var synnerligen egnad att ytterligare stärka
norrmännens mod: också utföll omröstningen i Norge mot riks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:20:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/10/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free