Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
klockaren att han af sin ovilja mot Sverige och sin åtrå att
blifva ansedd som ifrig patriot, låtit förleda sig till många
handlingar, stridande mot Norges sanna intressen. Bonden
fick vid denna strid, som ordspråket lyder, "igen sin kou och
det till den grad, att "Junius" kunde påstå icke blott att
norska pressen under ett års lopp sjunkit mera i anseende
än den utan allvarlig ansträngning kan återvinna, utan ock
"att Stabell i egenskap af politiker visserligen gått lika många
krokvägar som Ueland".
Efter ståthållareskapets afskaffande genom Storthinget
hade man i Norge väntat att det kongliga förslaget om
thron-följarens uppträdande såsom vicekonung i Norge med
rättighet till 6 månaders frånvaro årligen, under konungens yistande
i Sverige, skalle af thinget antagas; men detta hopp
tillintetgjordes af f. statsrådet Stäng och nyssbemälte Ueland (endast
3 månader beviljades), och Stängs egendomliga ràisonnement
vid det tillfället väckte i Norge stor förvåning och mycket
ogillande. Derefter började många norrmän frukta att
stor-thingsbeslutet om ståthållarskapet icke skulle erhålla sanction.
På svenska sidan väckte den 12 Mars uti konstitutionsutskottet
hrr B. T. Cederschiöld och kontraktsprosten E. M. Tegnér
motioner, om sådan förändring af B. F. § 28, att jemväl
norrmän må "kunna," anställas såsom tjenstemän i
utrikesdepartementets expedition. Innan ekonomiutskottets
betänkande kom på Biddarhuset till diskussion, tillkännagaf
justitiæ-ministern att statsrådets ledamöter ernade dervid iakttaga tystnad,
icke af likgiltighet eller räddhåga, utan derföre’ att "om mellan
de olika rådgifvare från båda folken, som omgifva
Unionskonungen, skulle yppa sig meningsskiljaktigheter i dessa
frågor, har konungen, i sin grannlaga ställning af skiljedomare
emellan tvenne folk, behof af att veta, huruvida rädgifvarnes
mening också är folkets"; och då böra de förra undvika ända
till skenet af att på förhand inverka på opinionen.
Norska frågan behandlades af svenska riksstånden den
17 och 19 mars, dervid Alla fyra stånden godkände
Ekonomi-Utskottets förslag: 1) om revision af Unionsförhållandena och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
