Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
andra följande, om hvarandra slingrade betänkligheter, som
nödgade äfven Sveriges konung att vara betänkt och
betänksam, och att fatta beslut i frågor, hvilka till stor del lågo
utanom det vanliga konstitutionella ministerregerandets slentrian.
Tvisterna emellan Sverige och Norge (Mina Samtida X:
1—36) hade äfven utomlands väckt mycken
uppmärksamhet. Posttidningen visade straxt i början af året (3 Jan.)
att under debatterna om ståthållarefrågan hade norrmännen
förtegat tvenne norska aktstycken, som gåfvo stöd åt svenska
åsigten, så mycket mera som de tillhörde en tid då Norges
lagstiftande församling ännu till stor del utgjorts af samma
personer, som deltagit både i stiftandet af så väl norska
grundlagen som riksakten. Dessa tvenne acta voro följande. Då
vid 1818 års norska storthing representanten krigsrådet Flor
föreslog ändring af norska grundlagens § 12, för att få
ståt-hållareembetet upphäfdt, derföre att embetet vore en
öfverflöds-sak och derföre att tillåtelsen (i § 14) att utnämna svensk
man till norsk ståthållare syntes stridande, emot den af
grundlagen proklamerade "likheten i rättigheter emellan Norge och
Sverige", invände norska konstitutionskomitén att denna punkt
"grundar sig på en öfverenskommelse, upprättad mellan Sveri- ’
ges konung och norska folket då han af urtima storthing
valdes till Norges konung" och att ingen rubbning kunde ske
utan ändring af ånriu flera §§ samt sade sig ogilla Flors
åsigt och hemställde till thinget att saken finge hvila tills
nästa lagtima storthing; hvarpå storthinget beslöt 12 Sept.:
"Oommitteens Indstilling bifalles." Vid 1821 års storthing
sade konstitutionskomitén att som erfarenheten icke visat att
denna ståthållaresak varit för Norge skadlig, borde en ändring
icke antagas; att dessutom föga besparing för norska
statskassan kunde genom embetets indragning vinnas; att det icke
kan strida mot Norges likhet i rättigheter med Sverige, att
ståthållaren är svensk, alldenstund nationen frivilligt och utan
tvång gått in derpå, med afgörande pluralitet i storthinget
(der 62 röster biföllo); att den svenske ståthållaren så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
