Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
mindre kunde skada Norge, som han icke får bekläda annat
embete och således icke har något egentligt inflytande på
administrationens speciella grenar eller förhållanden; att han
tvertom kunde gagna Norge, emedan han icke kunde
præsu-meras stå i slägtförbindelser med någon enskild i Norge och
alltså vore så mycket mera opartisk och fri för den förhatliga
nepotismen — och storthinget godkände äfven denna
"Ind-stilling" (31 Mars) emot endast 20 röster. Sålunda var den
nyaste svenska åsigten godkänd af tvenne de tidigaste
storthinget
En norsk artikel i Posttidningen sökte då (5 Jan.) den
undflykten att Storthingen icke votera öfver præmisserna af
sina konstitutionskomitéers utlåtanden, utan bara om
conclusio-nen; men härtill genmälte P. T. genast att man ofta sett
norska tolkare af norska grundlagen flitigt uppsöka motiver
ur de förhandlingar som föregått storthingsbeslut, och äfven
å norsk sida sett åberopas såsom förbindande de grundsatser
om båda rikenas "likhet i rättigheter", som uttalas i
motiverna (præmisserna) till den k. Proposition och det
konstitutionsutskottets betänkande om norska grundlagen och
riksakten, som 1815 års ständer biföllo; äfvensom att, om 1818
och 1821 årens storthing utgjorts af ledamöterna i 1860 års
storthing, skulle de helt visst icke tyst och stilla hafva
bifallit komitébetänkanden, som grundade sig på motiver,
hvilkas uttalande af Svenska Riksdagen 1860 föranledde 1860 års
storthing att till konungen ingå med protest; och i alla fall
bör väl åsigten hos män, som storthingen 1818 och 1821
ansett mest kompetenta att bedöma grundlagsfrågor, hafva i
och för sig en icke ringa tyngd i vågskålen. Aftonbladet i
Stockholm, som äfven i denna diskussion förde norsk talan,
kallade denna deduction ett försök att upprifva gamla sår,
utan att låta sina läsare se de af P. T. framlagda begge
facta, men skämdes ändå icke att i samma ögonblick klaga
deröfver att svenska regeringen ännu ingenting gjort för att
befordra den påtänkta revisionen. Nya Dagligt Allehanda,
som i Mars refererade den s. k. "Unionskomiténs" förslag till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
