- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tionde delen.Tvisterna med Norge. - Carl XV:s kraft-period. Jernvägens westra stambana, 1860-1863 /
145

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

145

eller intagna i något protokoll,, äro de i och för sig utan stor
betydelse och hufvudsakligen blott af personligt interesse för
att stäila de norska herrarne fria, medan de svenska, som
blottställdes, nödvändigt då måste protestera och afgifva
mot-förklaringar. Såväl Sibbern som norska statsråden i
Stockholm önskade derföre få äfven denna strof utesluten. Den
förre skref derom till statsrådet i Christiania, men detta
envisades att icke utstryka något. Sibbern å sin sida ville
ingalunda föredraga betänkandet för konungen sådant det var,
utan sade sig heldre vilja taga afsked; Äfven detta^
tillkännagifvande hjelpte ej. Så måste han då anmäla saken för
konungen och begärde sitt afsked den 2 November. Konungen
skickade afskedsansökningen till norska regeringen för
inhemtande af dess utlåtande och föreslog att betänkandets författare
Birch-Keichenwald skulle inträda såsom statsminister och sjelf
föredraga ärendet, men det ville denne icke och när hugskott
uppstod att dertill utse hans svåger, hastade Morgenbladet
förklara att statsrådet Motzfeldt vore den minst lämplige man,
som kunde framletas. Man ville tvertom i Christiania att saken
skulle i Stockholm afgöras innan Sibbern erhölle sitt afsked,
och statsrådet Petersen skref härom och om frågan i öfrigt
till Stockholm på sådant sätt, att äfven han
compromet-terade sig.

Konungen var af samma åsigt som norska
statsrådsafdel-ningen i Stockholm, att de klandrade stroferna borde
utstry-kas, och när det oaktadt Christiania icke ville gifva vika,
beslöt konungen, sedan han likväl den 30 Nov. bifallit Sibberns
afskedsansökan, att den 5 Dec. sjelf resa dit, anträdde så sin
andra norska resa det året, och af skedade der ur statsrådet
icke blott det envisa "svågerlaget" Birch-Reichenwald och
Kettil Motzfeldt, utan äfven deras medhjelpare Petersen, för
att skaffa sig andra, "som icke satte sin ära och stolthet uti
att hålla på de der omtvistade stroferne med en envishet,
oförklarlig hos statsrådsmedlemmar, som icke lida af
författarefåfänga eller lust att retau. I Norge funnos och finnas

Mina Samtida. X. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:20:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/10/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free