Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Roon tycktes instämma genom sitt svar: "Visserligen skulle
det vara slut med alla stridigheter inom kammaren, om vi
vore i besittning af Kiels hamn, men Kiel tillhör oss icke!"
— I Stockholm iitkom den 13 Aug. en nära 300 sidor stark
brochure "Om den Dansk-tyska frågan, historiskt utkast af
en svensk", men tryckt i Köpenhamn. Förf. sökte ställa sig
på opartisk ståndpunkt, hysa "lifligt deltagande för Tyskland
och dess folk, som inflätat så månget blad i upplysningens
oförgängliga krans, och så mången gång vid sidan af nordiska
stamförvandter stridt och blödt för folkens sjelfständighet och
tankens ’ frihet"; men han hade under ärligt öfvervägande
kommit till. den öfvertygelse, att Danmark dock i
hufvudsaken har rättvisan på sin sida. Han hoppades att Tyskland
också en dag skulle komma till bättre insigt och erkännande
häraf. För öfrigt redogjordes för händelsernas gång, från
1721 till 1852.
Men Preussen, som just vid denna tid rapellerat sitt
sändebud i Paris, herr von Bismarck-Schönhausen, för att
använda honom hemma i fäderneslandet, lyssnade föga till
dessa sirénsånger och släppte ingalunda sina planer ur sigte;
och de omfattade äfven Slesvig. Såsom Englands sändebud
i Köpenhamn Paget redan i Juli 1860 skrifvit: "för att
tillfredsställa det tyska partiet i hertigdömena och förbundet,
fordras en fullkomlig omstörtning af danska monarkiens
nuvarande organisation, ett återvändande till ställningen före 1848
och ett återupprättande af Slesvigs fordna politiska union
med Holstein, hvilket allt.skulle utgöra en sådan lösning af
frågan, att ingen dansk regering skulle vilja dertill gifva sitt
samtycke, äfven om man hade rätt att forära det." Hvad
hjelpte väl, under sådan sakernas ställning, att till och med
Lörd Russel förklarat "hvarken formen eller innehållet af
löftena från 1851 och 1852 konstatera, vare sig för Österrike
och Preussen eller för tyska förbundet, någon rätt att inblanda
sig i detaljerna af danska hertigdömet Slesvigs förvaltning;
och att, om Slesvig blefve incorporeradt i Danmark och man
beröfvade det dess särskilta konstitution, skulle Tyskland vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
