- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Andra delen. Från Oscar I:s thronbestigning intill februarirevolutionen, 1844-1847 /
24

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24



och först efter 1772 års revolution blef frågan om dem
upptagen ånyo. Uti riksdagsbeslutet af 26 Januari 1779 gafs
judarne första tillåtelsen att i Sverige inflytta, och genom
reglementet af 27 Maj 1782 öppnades för dem städerna Stockholm,
Götheborg och Norrköping. Men få begagnade sig af denna
inflyttningsrätt, och dessa få kommo till största delen från
Tyskland. Uti ingressen till judereglementet förbjöds dem att
bekläda högre eller lägre embeten och sysslor, att åtnjuta
riksdagsmannarätt, att sysselsätta sig med någon under skrå
hörande handtering, allt landtbruk, all vistelse på landet. De
inskränktes sålunda till fabrikationen och handeln med
öfverflöds-varor samt penningerörelse. De skulle vid inflyttningen, utom
kläder, husgeråd och löpande fordringar, besitta kontant eller i
vexlar minst tvåtusen rdr silfverspecie; de fingo till tjenstefolk
endast begagna utländingar. Den 10 Mars 1807 föreskrefs
att hvarje jude, som ville resa åt landet, skulle hos konungens
befallningshafvande eller magistraten uppgifva ändamålet,
hvarefter på deras pröfning berodde att i passet införa, huru länge
resan finge räcka; den 1 Juni anbefalldes de judar, som
nedsatt sig å andra orter än de privilegierade, att inom ett år
afflytta. År 1815 tilltvungo sig Ständerna en kongl, förordning
(31 Aug. 1815) att ingen jude finge dädanefter i riket inflytta
utan K. M:ts särskilda tillstånd. Den 30 Juni 1838 utkom
en författning, som något jemnade rättigheter och skyldigheter
emellan Sveriges bebyggare af germanisk och orientalisk stam.
Juden förblef utesluten från alla politiska rättigheter och fick i
de medborgerliga underkasta sig sådana inskränkningar som att
icke köpa fast egendom på landet, icke erhålla något
kommunalförtroende som anginge undervisningsverket; han måste sjelf
underhålla sina fattiga och derjemte erlägga vanliga utskylder
till svenska fattigvården. Emot denna lilla utvidgning af
judarnes rättigheter höjdes ett skrän utan hejd från våra liberalas
sida, just öfver »intrång på de infödda kristna svenskarnes
område», öfver orättvisan och faran; men se, det var då Carl Johan,
som regerade. Dagen efter förordningens promulgerande
förklarade sig D. Allehanda »stum af bestörtning», och sedan
jein-rade det bladet sig öfver emancipationen af »en till lynne, seder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/2/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free