Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
privilegier grundade rätt att sjelfva uppbära och förvalta
to-lagsinkomsteroa, och under åberopande af 114 § reg.-formen»;
— medan man gret, eller åtminstone högeligen oroades, öfver
den genom hoppet om dödsstraffets afskaffande uppkomna
allmänna osäkerheten denna höst på gatorna i hufvudstaden.
Oupphörligt underhölls allmänhetens oro genom nya underrättelser
om föröfvade mord, rån, poströfVerier, inbrottsstölder och
mordbrand. Knappt passerade någon vecka utan rån och våld, och
förskräckelsen var allmän. Man började gå med laddade
pistoler och mankillers i fickorna, till sjelfförsvar. Man påminde
hvarandra om den bekännelse, en på Linköpings slott aflidande
arrestant 1843 frivilligt aflagt, att han jemte tvenne andra
sjömän blifvit af ryttmästaren H. 1818 formligen legd att
mörda kryddkramhandlaren Nisser i Stockholm, hvilket mord
också ganska riktigt utfördes. Hvarigenom denna vildhet och
lagtrotts kommit att fara in i massan af folket, uppmanades
landets föder och vise att besinna och att icke skydda brottet
under filantropien romantiska mantel, hvarmed åsyftades
lag-komiténs nya förslag till kriminallag, hvilken var byggd på
fängelsestraff af olika grader, såsom nästan enda straff för
begångna förbrytelser — och hvilken strafftheori man visste vara
i konungens egen anda. Emellertid spred sig på nyåret 1845
det lugnande ryktet, att konungen, hvars aversion mot
dödsstraffen allmänt förutsattes och som länge uppskjutit
föredragningen af åtskilliga dödsdomar, nyss på en gång undertecknat
icke mindre än sju sådana — hvarefter allt blef lugnare.
I Norrige väckte det på nyåret allmän förvåning och
ovilja att regeringen i Christiania låtit halfofficielt bekantgöra
för departementernas embets- och tjenstemän ett norskt
stats-råds-beslut, enligt hvilket en hvar af dessa embets- och
tjenstemän, som befunnes skrifva offentligt emot regeringen, dess
personer och handlingar, utan vidare omständigheter kunde vänta
att blifva afskedad. Detta påminte med humor om det beslut,
prosten Ödmann på sommaren genomdrifvit i svenska
presteståndet, af innehåll att ingen, som är känd att tillhöra någon
tidning, får antagas till kanslist hos ståndet. Yid begge
tillfällena märktes och anmärktes, att det gamla påståendet om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
