Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
I slutet af Januari reste hela kongl, familjen till Norrige,
konungen och kronprinsen den 1 Februari, och återkommo icke
till Stockholm förrän den 22 April. Konungen öppnade ellofte
storthinget den 13 Februari. Kröning i Norrige skulle icke
blifva utaf det året — emedan Trondhjems domkyrka befunne
sig under en högst betydande reparation och ombyggnad. Men
andra hviskade redan om helt andra svårigheter; och knappt
var konungen hemkommen, förrän från Christiania förspordes, att
man der beslutat äfven i år fira den omtvistade sjuttonde Maj.
Sedan flera år hade Upsalastudenternas Majfester
förvärfvat någon ryktbarhet, i följd af rätt lyckade, allt mer och mer
inför allmänheten företedda, tillrustningar. Nu väntade de att
få fira sin första Maj i de unga prinsstudenternas närvaro,
hvilket stimulerade ansträngningarne så att en verklig karnavalfest
uppstod, — den första uti den långa raden af sådana vid detta
universitet. Prinsarne kommo väl’ icke tillstädes, men våren
kom och festen kom, då »Förre Kalle Winters» dödliga
frånfälle högtidligen tillkännagafs och med parentation å
Eklunds-hof samt mångahanda libationer firades.
Från ungdomen återvända vi till riksdagen. De äro icke
främmande för hvarandra och under »frihetstiden» utgjorde till
och med individerna i skolorna föremål för regerande ständers
synnerliga uppmärksamhet och oomtvistade direkta
maktfullkomlighet. Bland tusentals exempel må här nämnas ett enda.
Man hade klagat hos ständerna öfver lektorn i latinet J. S.,
vid gymnasium i Calmar, för bristande skicklighet. Af
ständernas resolution utaf den 21 Juni 1762 ser man, att de »låtit
från konsistorium infordra de af S. för ungdomen korrigerade
exercitiiböcker och deraf funnit mångfaldiga och synbara
veder-mälen af bemälde lektors föga kunskap och ringa duglighet».
I våra dagar är det icke riksdagen, utan ministèren, som
sysselsätter sig med skolungdomens themaböcker och profskrifningar.
»Lagutskottets principbetänkande» var en af de aldra
remarkablaste företeelserna vid 1845 års riksdag och förekom
till afgörande i slutet af April. Allehanda berättade den 1
Maj, att konungen i den förutgångna fredagskonseljen (25 April)
»tillkännagifva ministèren sin önskan och befallning att samt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
