- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Andra delen. Från Oscar I:s thronbestigning intill februarirevolutionen, 1844-1847 /
92

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

direkta uppdrag. Konungar äro så till öfverflöd omgifna af
jaherrar och maskiner, att när de någon gång finna i sin väg
ett undantag, så glömma de det ej lätteligen.

Dermed gick så till, att som Morgonen vid utgången af
1845 ovilkorligen måste af brist på tillräckliga medel upphöra,
kom adjutanten på det förslaget att jag kunde blifva
Posttidningens gérant och vicarie åt Wallmark, hvilken gerna ville
flytta ifrån hufvudstaden, men utan att släppa sina vanliga små
journalistiska förvärfskällor. Han bodde den tiden uti det numera
för riksdagshusets eller för riddarholmskyrkans skull nedrifna
f. d. Geijerska huset på- Riddarholmen, och der sammanträffade
vi enligt aftal alla tre. Konferensen, som hölls en afton på
senhösten 1845, varade från kl, 7 på aftonen till kl. 2 på
morgonen. Redan på våren 1846 afflyttade Wallmark till
Kungs-öhr, der han för alltid slog ned sina bopålar, och efter det
ögonblicket redigerades tidningen af mig, men leddes egentligen af
Hazelius och fylldes till väsendtlig del af honom och
Hartmansdorff. Wallmark sjelf skref också ganska flitigt, äfven i det
polemiska. Nästan med hvarje post hade jag handbref ifrån
honom, med inneslutna artiklar, hvilka dock först skulle visas
åt Hazelius, som öfver dem »fick jus vitæ et necis», som bäst
kunde »bedöma deras opportunitet», som »säkrast vore i tillfälle
att veta livad kroppen tål», som äfven egde det tryckeri, hvarpå
tidningen trycktes, och på hvilken W. alltid litade i sina
förhoppningar att på något sätt få sitt årliga s. k. »deficit»
betäckt. Oppositionsbladen, och i synnerhet Dagl. Allehanda, som
ansågs stå den nye d. v. justitiestatsministeni grefve Arvid Posse
mycket nära, öfverhöljde Posttidningen med otidigheter för
»adjutantens» skull och för de läror, denne ansågs predika, samt för
polemiken mot kamratenia inom pressen; i hvilket allt,
isynnerhet den sistnämnda, Wallmark dock personligen hade minst lika
mycken del som Hazelius. Emellertid är det en sanning, att hofvet
i början intog en mycket fière hållning emot den fordna
statstidningen, ända derhän, att denna måste redogöra för notiserna
om de kungligas resor o. s. v. efter andra blad, och fick ingen
ledning alls uppifrån. Hartmansdorff skref flitigt, både artiklar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/2/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free