Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Min barndom föll uti hans solskensstunder.
Jag mins den tiden. Hur den är mig kär
Med sin förhoppning, sina sångarunder
Och allt det nya lif som rördes der.
Det var som våren när dess värma droppar
Ur blånad sky och löser vintrens tvång
Då leka djur, då svälla lundens knoppar
Och kinden färgas, menskohjerta hoppar
Och allt är lust och mod och fågelsång.
Hvad Norden evigt vill — en kung, som känner
Sin egen kraft, stod åter fram i glans
Och makt och lydnad blefvo åter vänner
Och allt var gladt och tryggt vid tanken att Han fanns.
Den förste infödde svenske thronföljaren, sedan Gustafs
egen ätt fördrifvits, kronprinsen Carl, hade vid början af detta
året slutat sina studier, tillträdde sjelf utöfningen af
kanslers-embetena för rikets begge universiteter och började nu, liksom
Gustaf fordom gjort, besöka embetsverken i hufvudstaden. Han
trifdes företrädesvis hos kämnärsrätten, der han stundom
qvarstannade hela trenne timmars tid. I samma slott, som Tessin
byggt och tredje Gustaf lifvat, och i hvars trappor denne kung,
lönnmördad, burits upp att dö, såg också detta sekelår hans
efterträdare sig hotad djerft med döden, af en äfventyrares hand.
Det var den 26 November 1846. Vid middagstiden, straxt
efter kl. 12, infann sig i kongl, slottet, tvenne trappor upp åt
Logårdssidan uti ordoiinans- och vaktmästare-salen utanföre
konungens yttre förmak, en mansperson klädd som herreman, men
illa kostymerad, med utanstöflor o. s. v., samt ganska mycket
smutsstänkt och ruskig. Han begärde att vaktmästaren måtte
anmäla honom hos vakthafvande kabinettskammarherren, öfversten
Peyron, såsom »hr von Platen». Öfversten gick då ut i
försalen. der v. P. anhöll om företräde hos konungen.
Kammarherren gaf undvikande svar, uppskjutande till annan dag, och
förnyade med större bestämdhet sina invändningar då han fann
att v. P. icke ville gifva den ringaste upplysning om sitt ärende.
Då drog v. P. ur fickan fram en pistol, riktade den emot
öfverste Peyrons bröst och upprepade hotande: »Anmäl mig eller
skjuter jag!» men i en handvändning slog öfversten1
pistolmynningen åt sidan och bemäktigade sig vapnet. Bud afsändes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
