Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
der bar himmel på sondag, anmälde sig blott foregående dagen
hos polisen, erlade plikten och ansågs derigenom hafva köpt
rättighet att oantastad bryta lagen. Att bränneriet i
Stockholmstrakten förblef i gång, äfven senare, är sannolikt; det tillades
att mannen grundlagt sin ekonomiska förlägenhet genom att just
med ofvannämnde N. ingå i bolag om uppförande af ett mycket
stort palats i hufvudstaden. Fjorton år efter N:s död blef
den andre af enkan lagsökt i Svea Hofrätt, just under det att
hans verks sekreterare-embete stod ledigt; åt N:s måg, som förut
icke alls tillhörde verket, gaf då dess chef, med förbigående af
män inom detsamma, förord till syslan, och lagsökningen
återtogs. Samme svärson till N. blef ock den, som längre fram
efterträdde den ifrågavarande chefen i dennes eget embete, som
det hette: tidigare, än denne hade lust att det lemna. En tredje
minister, och just den, som lånat sig åt planen att tvinga
honom bort och sedan ditsatt den s. k. mågen, blef sjelf tvingad
till ett Kka brådstörtadt afskedstagande inom föga mer än
tvenne år.
En af de konservativa från 1840—41 års riksdag, den
grefve H., som då var Statsutskottets energiske ordförande och
sedan blifvit landshöfding i Stockholms län, tillät sig vid denna
tid en egenmäktighet, som lände hvarken honom eller hans
vänner till hugnad. Han hade lyftat en betydlig del
undsättningsmedel för Stockholms län, och när i medlet af Febr.
landska-mereraren skulle taga tjenstledighet, och efterträdaren icke utan
inventering ville inträda i vicariatet, befanns att landshöfdingen
ännu hade oredovisade allmänna medel om händer. Man lät
förstå att de borde nu inlevereras; men länets höfding tog i
början detta yrkande såsom personlig förolämpning, hvarefter
landssekreteraren och landskamereraren gjorde anmälan i ämnet
till kammarrätten och statskontoret. Den förra lät lägga
qvarstad på all grefvens egendom. Nu först insåg H., till hvilken
grad han trotsat formerna, och skyndade att göra inbetalningar,
hvilka emellertid icke skyddade honom från långvarig
smälek och pinsam rättegång. Den då t. f. landskamereraren,
som sedan verkligen erhöll tjensten och genom sitt yrkande varit
egentliga anledningen till olyckan, hade deremot sjelf missödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
