Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
öfver åtskilliga hithörande frågor. — Äfven inom medicinska
fakulteten hade man en sådan cause celebre, när doktorerne
Liedbeck, Sundevall och Varenius sökt anatomiska professionen.
L., som var Prosector och derjemte homöopath, hade utgifvit
två om ej tre »specimina»: det ena erhöll af professoren
Wahlenberg, sjelf homöopath, högsta betyget, men af de andra
fakul-tetsmedlemmarne endast adprobatur, hvaremot dessa med
laudatur utmärkte Sundevalls afhandling om foten, åt hvilken
afhandling Wahlenberg vägrade gifva något betyg alls.
Consi-storium följde pluraliteten inom fakulteten. Varenius, som fick
tredje förslagsrummet enhälligt, anförde deröfver besvär.
Liedbeck sade sig icke vilja klaga, utan gaf ut en bok för att
deducera sitt missöde vara frukten af oviljan emot homöopatien;
tvenne Stockholmsläkare »anföllo då med öfversitteri och
ungdomligt öfvermod» Wahlenberg och Liedbeck i tidningarne;
men Sundevall blef professor.
1 Mars månad talades om det då nya ämnet: frågan om
anläggning af jernvägar i Sverige, och isynnerhet en sådan
emellan Götheborg och Stockholm, hvilka
kommunikationsanstalter skulle, emot begärda betydliga förmåner, utföras af ett
engelskt bolag. Men den tiden var man ej så släpphändt emot
utländska bolag, utan erinrade sig hvad rikskansleren grefve
Magnus Gabriel de la Gardie 1672 yttrat i Rådet, under
öfverläggning om möjligheten att genom kanaler förena Wenern med
Wettern, eller ock Hjelmaren samt vidare Mälaren: »Holland
har tillbjudit sig att gjöra fahrten till Götheborg från
Stockholm yppen; vore väl om det vore gjordt (med svensk kraft
nemligen), men man ville intet introducera statum in statu.»
På 1860-talet fann man i diverse frågor ingen betänklighet
mer, att genom antagandet af utländska penningeanbud skapa
»stat i staten», icke ens när Nordtyskland 1870 öppnade eget
telegrafkontrollverk i den svenska staden Malmö. Den
anläggningen såg ut också, om ej som verk af Nemesis, så dock som
frukt af jus talionis, ty den beslöts detsamma år, då Sverige
utan vederlag just släppt sitt eget sista fotfäste på
Nordtysklands jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
