Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’192
icke blott hela huset Orleans bortsopadt ur Paris, utan denne
samme Napoleon styrde der i Ludvig Filips ställe! Så när
hade vi glömt att omnämna hertigens af Bordeaux’ giftermål
den 7 November med hertigens af Modena, Frans IY:s, dotter,
erkehertiginnan af Österrike-Este, Therèse; äfvensom den icke
alldeles likgiltiga omständigheten, att den franske minister i
Wien, som i sina depescher till Paris alldeles fritog österrikiska
kabinettet från hvarje delaktighet i detta steg, var grefve
Fia-hault, hvars ställning till Napoleon III en senare tid fick sig
förbehållet att yppa. Den påfliga dispensen gafs likväl icke åt
»hertigen af Bordeaux», utan åt »Henry af Bourbon, grefve af
Chambord».
XXXV.
Norska kröningsplaner.
Pius den niondes amnesti. — Biskopen i Trondhiem vägrar kröna drottning. —
Kröningen, tillämnad 1846, utsättes till 1847. — NoVske kronprinsens nya
krona. — Nytt uppskof 1847 för nödens skull. — Majestäterna besöka
ändå Norrige, der konungen instiktar S:t Olofs orden. — Gräfningar och
fynd i Gamla Upsala högar. — Benjamin Franklins käppfrihet tillämpad. —
Första svenska landtbruksmötet. — Le Verrier ünner Neptunus. — J. J.
Nordström. — Korvetten Carlskrona går i qväf. — Tiggarestatistik. —
Bomullskrut. — Chloroform. — Magnetism. — Elektrisk telegraf. — Gutta
Percha. — Sophie Isberg. — Svenska jernvägsfrågan satt i gång af Adolf
Rosen, Änders Henström och sir John Rennie. — Dansen på volkanen. —
Lola Montez. — Jacob Lctterstedt. — Jean Molin. — Oehlenschläger. —
Lindvurmen i Wien, London, Stockholm.
Dynastisk kan deremot ej kallas den politik, som den nye
påfven Pius den nionde, född grefve Mastai Ferretti, följde då
han den 16 Juli år 1846, det första af sitt Pontificat, i Kom
utfärdade sitt amnestidekret for politiska förbrytelser, emedan »den
kärlek, som vårt goda folk visar oss, och de ärebetygelse!* som
den heliga stolen i vår person emottagit, öfvertygat oss, att vi
kunne förlåta utan fara for det allmänna»; och hoppades den
populäre helige fadren att genom hans förlåtelse »sinnena skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
