Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’194
biskopens tydning af kröningens kraft mera katholsk än
protestantisk, men ansåg att, äfven om.hon vore den rätta, så borde
konungens gemål, som stode honom så nära att hon på honom
icke kunde undgå att öfva ett högst vigtigt dageligt inflytande,
så borde ock landets drottning och dess drottars moder icke
uteslutas från kröningens välsignelserika verkningar. Magnus
Håkanssons gemål Ingeborg hade krönts 1261, Erik
Magnussons Margaretha 1280, Håkan Magnussons Eufemia 1299. Och
slutligen åberopades att Norriges Storthing 1830, der 11
prester och bland dem Riddervold sjelf haffc säte och stämma,
enstämmigt beslutat adress till Carl Johan om att låta sin
gemål krönas äfven i Norrige, samt att Storthinget 1845
beslöt anhålla hos konung Oscar att låta kröna äfven i Norrige
så väl sig som drottningen. Denna deduction, som intogs i
norska bladen, var författad af norrmannen assessoren Schwach.
Om nu konung Oscar fann mannens namn eller hans skäl
otillräckligt betydande, är svårt att säga: allt nog, man anmärkte
straxt derpå i de norska bladen att den ifrågavarande
betänkligheten emot drottnings kröning icke var den enda i sitt slag
uti historien. Maria Stuarts son, Jacob af Skottland
(sedermera Stora Britanniens Jacob I), mötte svåra betänkligheter hos
sitt presterskap när det gällde att böna hans gemål, dansknorsk
prinsessa, som han just från Norrige hade hemtat. Efter långa
perorationer och många intriger segrade den konungen öfver
presternas opposition. I Januari 1847 skrefs i de norska
tidningarne att kröningen skulle ske i Juli månad pch att
kapiten-löjtnanten Due fått uppdrag àtt iståndsätta Stiftsgaarden i
Trondhjem, till emottagande af kongl, familjen i och för kröningen.
Uti Öiseths verkstad i Christiania blef förfärdigad, och i April
några dagar exponerad för allmänheten, kronprinsens norska
furstekrona, som han »vid konung Oscars kröning kommer att
bära». Den var af guld, med perlor, chrysopraser, amethister
ocli topaser. Perlorna, 32 till antalet, voro alla norska, och
kronan sades hafva kostat 5,200 rdr rmt. Men den 13 Maj
gaf konungen tillkänna att det stridde emot »H. M:ts känsla
för det trofasta norska folket, att på en tid, då landet till stor
del hemsökes eller hotas af brist och nöd, föranleda festligheter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
