Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’209
XXXYI.
Dödsrunor.
Emilie Högqvist v. — Gustaf Olof Lagerbring †. — Hans Järta — Erik
Gustaf Geijer f. — Franz Micbaël Franzén — Carl Arvid Lowisin f.
— Mathias Rosenblad †. — Prinsessan af Hohenzollern †. — Maguns
Björnstjerna — Jacob Gråberg af Hemsö — Carl Gustaf von
Brinck-man †. — Bellmans Enka †. — Marie Louise af Parma f. — Gustaf
Löwenbjelms polemik mot Brown och anecdoter om Gustaf 111:8 mordnatt
och dödsdag, Anckarström, Armfelt och Robert. — Fabeln Räfvarnes
verklige författare.
Tegnérs bortgång ur tiden, på hösten 1846, var den
första bland en hel rad af nationalförluster, sora härjade detta
land, isynnerhet under loppet af det i så många hänseenden
o-vanligt olycksbringande året 1847-
Innan detta dagades, och redan på gamla året, fastän notisen
icke hann till hemlandet förr än på det nya, slocknade en den
mest lysande stjerna på dramatiska konstens svenska himmel,
premieraktrisen Emilie Högqvist, vid endast 34 års ålder,
den 18 December 1846. Hon hade, efter en lång och svår
sjukdom den föregående vintern, i början af Juli begifvit sig till
Ems och derefter genom Schweiz till Italien, der hon tänkt
öfvervintra uti Kom eller Neapel, men nödgades för nya
sjukdomsfall stanna i Turin, dit hon ankom i början af November,
och der hennes stoft nu hvilar. Hennes vagga stod lågt: fadren
var excellensen grefve Carl de Geers hofmästare och modren
grefvinnans kammarjungfru. Först spelte hon på Selinders första
barntheater, vid tio års ålder, och ingick som elev vid kongl,
theaterns ballett, följde sedan ett par år en kringresande
thea-tertrupp och antogs 1828 som aktris vid kongl, operan. Vid
19 år utförde hon beundransvärdt Theclas röle i »Wallensteins
död», men först från 1834 kallades hon stor. Sömngångerskan,
Bertha i Stamfrun, Georgina i Qväkarn och Dansösen samt
Pågen i Felsheims Hussar ådagalade hennes mångsidighet och
förtrollande älskvärdhet; hennes Orleanska Jungfru, Elisabeth i
Mina Samtida. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
