Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’213
till P. A. Wallmark: »Svenska Akademien är i sanning att
beklaga! När Franzén och Geijer sjunkit, liar hon icke mycket
att välja in i de tomma rummen, för att ej tala om de redan
lediga efter Tegnér och Järta. Hvem skall hon taga: Ihre,
Nordström, Böttiger, Palmblad, Skogman, Thomander,
Reuter-dahl? Hvilka sammanställningar! Ja, J. H. Schröder gör sig
förhoppningar. % C. J. L. Almqvist?! ?» Akademien valde och
kallade, i September samma år efter Tegnér hans svärson
Böttiger, efter Järta presidenten Skogman och efter Geijer
blomsterkungen Elias Fries.
Redan i slutet af Mars träffades Erik Gustaf Geijer
af ett slagaufall, hvarigenom hans helsotillstånd märkbart
försvagades, och den 23 April kom döden. Han hade (född 1783)
i sina yngre år haft ovanlig fysisk styrka och s. k. berghelsa;
men följderna af det långvariga stillasittandet, för studier och
historiska forskningar, ådrogo honom redan 1824 en svår
sjukdom och sedan gaf sig äfven snart tillkänna ett organiskt fel i
hjertat. Det sista året led han, utom af Fryxells skrifter om
»aristokratfördömandet», också af svindel. Upsala Akademi hade
han tillhört sedan 1799 såsom student, sedan 1810 såsom
lärare (docent), och sedan 1817 såsom professor i historien. Han
var derjemte både riksdagsman, publicist, poet och musikalisk
kompositör — i alla dessa riktningar sjelfständig, egendomlig,
genialisk och stundom gåtlik. Emellan Atterbom och Adolf
Lindblad genomströfvade han 1825 Danmark och en del af
Tyskland. Han skref om sann och falsk upplysning, Försök till
Psalmer, Religion och Moral, Svenska Folkvisor, Svea Rikes
Häfder, Svenska Folkets Historia, Skaldestycken, Minnen,
Litteraturbladet, Tre föreläsningar om vår tids inre sociala
förhållanden, Musik för sång och fortepiano (gemensamt med Ad.
Lindblad), Dubbelsonat, Vikingen, Kolargossen och mycket, mycket
mera. Vi hafva nämnt honom förut vid flera tillfållen. Han
tillhörde Svenska Akademien sedan 1824. Stod tvenne gånger
på biskopsförslag, men undanbad sig uttryckligen 1834; när det
gälldt att utnämnas till hans egen hembygd, Carlstad. Älskade
korta, abrupta fraser, stundom svårtydda som delfiska oraklets.
Såg icke mycket ut för verlden. Var rask och något kantig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
