Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’224
Innan vi lemna »de stora dödas» vårdar, må ock få sägas
än ett ord om tredje Gustaf , konung. Gustaf Löwenhjelm,
hvilken, såsom officer vid kongl, lif- och hustrupperna, redan
från 1787 hade stått ganska nära konungen och hans familj,
samt de sista fem månaderne före konungens död, och äfven
sjelfva natten den 16 Mars, varit hos honom vakthafvande,
uppträdde 1820 i franska’Moniteuren med en kritik af »Les Cours
du Nord de Brown», en bok, som otillbörligt gaf sig minen af
att innehålla »memoires originaux sur les Cours du Nord». Då
denna bok likväl fortfarande åberopades såsom autentik källa af
åtskilliga skriftställare i senare tider, äfven väl 1847, företog
sig Löwenhjelm, hvilken vid denna tid var svensk envoyé i
Paris, att ånyo berätta sina sannfärdiga anekdoter öfver dessa
förhållanden; och bland dem äfven följande, som, på samma gång
de försvarade Gustaf, äfveu togo andras försvar. En tidning
hade påstått att Browns bok kunde hafva tillkommit endast på
beställning, och ej i annan afsigt än att stärka en viss opinion
i afseende på Gustafs sons födelse, samt icke otydligt insinuerat
att sådant härrörde från dynasti-politik hos en ny familj.
Löwenhjelm invände, att efter Gustaf Adolfs afsättning hade då
blott en enda skrift om honom utkommit i Sverige (Granbergs
historia om Gustaf lV:s styrelse) men att denna, ehuru tydligen
på befallning utgifven, innehåller ej en rad som sårar den
vördnad, man är skyldig thronen och olyckan; äfvensom att på tio
derpå följande år svenska regeringen icke satt någon vidare
penna i rörelse. Hon kan då, slöt L., omöjligen 1820 hafva
haft den ringaste yttre eller inre anledning att anförtro ett så
onödigt uppdrag åt en Brown, som på hvarje sida dokumenterar
sin opålitlighet i alla slags uppgifter. Hvad angår Browns
uppgift att hertig Carl varit förrädare mot sitt land, sin kung
och bror, anmärkte L. att Gustaf, som aldrig saknade
skarpsinne, anförtrodde just åt denne broder först sin flotta, och
derefter öfverbefälet i Finland med instruktioner, dem hertigen blindt
följde och detta i de mest brydsamma ögonblick, samt att
Gustaf öfverlät åt samme Carl kommendantskapet öfver
Stockholm just under 1789 års stormiga riksmöte och behöll honom
ända till krigets slut vid befälet öfver flottan. Att icke heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
