Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’238
ningshändelser, som långt efteråt synas hafva fått offentlig
bekräftelse; en annan klagan spordes ock, från isynnerhet äldre,
allvarliga, infödda gottländingar, nemligen att moderlandet
skickade dem en hop embets- och tjenstemän, som icke .borde
kommit dit och icke kunde kommit dit från annat håll än en
stjufmoders. Huru pass sanning deri låg, eller om endast
infödings-afund talade, kunde jag naturligtvis icke utröna. Från Gottlands
nordligaste horn eller rättare sagdt ut-ö, Fåhrön, härstammar,
som bekant, slägten Fåhraeus, som på fasta landet spelat en så
långvarigt och mångsidigt hedrande, lysande rol.
En annan gång foro vi åt Halland, Skåne och Blekinge.
Vi gingo ombord på ångfartyget Polhem sent på aftonen, vid
Riddarholmen, råkade på däcket ut för en välplägad, obekant
herreman, som nödvändigt ville bjuda på vin eller punsch, och
blef ond när han fick afslag, sade sig vara »klädesombud från
Norrköping och tillika handlande från Malmö, ja», hade »rumlat
hela dagen såsom man alltid gör, innan man afreser, ja». Vi foro
nu kanalvägen, förbi Södertelge, öfver Östersjökanten till Saltzas
Mem, der vi på landbacken redan den 29 Maj funno
smultronplantan i blomning. Under promenad på kanalbanken vid
Borenshult — det var pingstdagen — sågo vi små, hvitklädda,
med blommor och bjefs utstyrda flickor, som tiggande omgåfvo
fartyget, och der i orten kallades »pingstbrudar». Vid Bergs
slussar hade vi fått ombord omkring 50 emigranter till Amerika
ifrån Kalmar- och Kisa-trakterne, med stora packkistor, tjutande
barn och gråtande mödrar, hvilka under öfverfarten af Wettern
alla blefvo sjösjuka. Man förtäljde oss sagan, hvarföre Wetterns
vatten är så genomskinligt. I Westgötha land regerade en konung,
hvars son sändés med mycket guld och kostbara klenoder för att
gilja till östgöthakonnngens dotter. Mjen denne konung drap
honom för att taga hans skatter, och prinsen kom aldrig till
hemmet tillbaka. Modren, som bittert sörjde sin son, sporde
en trollqvinna och fick af henne veta hans död, men ingen kunde
säga hans graf. Då gräfde hon efter den älskades-lik. Först
uti Westgöthaland, och den jord hon grof upp, kastade hon långt
ut i Östersjön, så att deraf uppstod ön Gottland, men gropen,
den hon gräft, heter nu Wenern. Sedan gräfde hon i Östgötha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
