Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’247
nismen på utbredandet af sin lara; ja hennes skrifter
utkastades såsom omslag till groschenstycken. Brödtumult i byar nära
Wien. Förfärlig nöd och brist i Galizien. Nöd i provinsen
Preussen. Öroligheter i Krakau, der ståndrätten måste
proklameras. Preussiska handtverksgesäller förbjöds, vid fängelse och
böter, att besöka det oroliga Schweitz. Österrikes kejsare
började blifva oense med proyinciallandtständerna och afslå dera^s
flesta propositioner.. I Lübeck hölls församling af »Germanister»,
i Hamburg af »tyska advokater».
Republiken Schweitz ådrog sig vid denna tid isynnerhet
en sorglig uppmärksamhet. Sedan åtskilliga radikala kantoner
reformerat sin statsförfattning, ingingo sju af dem 1832
sinsemellan ett »Sonderbund», utan att de den gången i ett
sådant funno någon kränkning af edsförbundsakten. Den radikala
ligan utförde längre fram, genom hjelptrupper från Bern, våld
emot klostren i Aargau, en revolutionär och lagstridig
handling, ett uppenbart brott emot förbundsakten; och det var då,
som katolicismen, angripen i sina innersta rättigheter, företog
den lika oförsigtiga som lagliga åtgärden att till kantonen
Lucern, för allmänna undervisningens reglerande, inkalla fjorton
jesuiter. Så kom friskaretåget 1845, från kantonerne Bern,
Aargau, Soluthurn och Basel-landskapet att öfversvämma
Lu-cerns område, men led fullständigt nederlag. Edsförbundsdagen
ålade väl kantonerne att upprätthålla förbudet emot alla
friskaror, men åtskiljdes utan att gifva Lucern och de andra katolska
kantonerne någon verklig garanti emot framtida anfall, hvarpå
dessa, också sju, ingingo 1846 inom sig ett defensivförbund:
»concordatet emellan de sju». Nu funno de radikala i ett
sådant förbund ett brott mot 6 art. af förbundsakten. Vid
edsförbundsdagen i Juli föreslog Zürich, som då var dirigerande
kanton, att direkte förklara concordatet upplöst. Tio hela och
två halfva kantoner biföllo, så att förbundet stod deladt i tvenne
hälfter, och Genève, hvars ombud förbehöll sig frågan öppen
och häuskjöt henne till sin kantons statsråd, kom uti »efterhand»
och fick utslagsröst. Emellertid segrade i Bern vid valen
radikalenia och störtades den kantonregering, som ogillat friskarorna,
hvarpå till Berns ombud vid edsförbundsdagen skickades just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
