Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’249
rikiska trupper nalkades gränserna. Den 18 October 1847
öppnades edsförbundsdagen, utnämnde till öfverbefälhafvare
öfverste Dufour ifrån Genève och till generalstabschef Frei-Herose
från Aarau samt gaf dem 50,000 man »till landsfridens
upprätthållande». Separatförbundets öfverbefälhafvare, von
Salis-Soglio, var märkligt nog sjelf protestant och hade tre år förut
varit hela edsförbundsarmeens chef. Den 31 October upphörde
»Eidgenossische Zeitung» i Zürich: »emedan intet edsförbund
numera finnes och den herrskande terrorismen omöjliggjort ett
fortsatt utgifvande»; den var åtalad för »försök att uppreta folket
emot rättmätiga autoriteter beslut». Den 5 Nov. beslöt
edsförbundsdagen exekution med vapenmakt, för att upplösa
separatförbundet. Inbördeskriget stod i full brand: bataljer,
blodsutgjutelser, rilha broar, häijade städer, våldsmandater,
plundringar och helgerån, ja tillochmed »förgiftade kulor». Den ena
efter den andra af de katolska kantonerna måste dock kapitulera,
och brandskattades. Straxt i början af December ansågs kriget
slutadt. Men hatet glödde under askan: vid jultiden talades
redan om en revision af hela edsförbundsförfattningen. Alla
länders radikala uppmuntrades otroligt genom händelserna i
Schweitz. Guizot tillochmed föreslog på hösten Metternich —
att dela landet.
Uti Italien agiterade »Unga Italien»; ännu hurrade man
för påfven Pius, såsom landets liberale pånyttfödas, men sedan
han i September nödgats utfärda en kungörelse emot oroliga
upptåg och upproriska demonstrationer, var en af det kommande
årets radikala diktatorer, Sterbini, genast färdig att »i folkets
namn» upphäfva en protest deremot. Det blefve allt för
vidlyftigt att skildra tillståndet uti det sköna Italien: friskaror,
röfvarband, fensterinslagning, blodiga konflikter,
sammansvärjningar och uppror i alla ändar af landet från det paradisiska
Sicilien, till det »tyska» Lombardiet-Venedig. Socialisterna
proklamerade att egendom är stöld. Femtitusen italienare, som
vistats i Frankrike och Belgien, återvände på hösten inom en
månad till fäderneslandet. Uppror i Calabrien, Sicilien och
flerestädes. Hertigen af Lucca flydde i September ur sitt land
och abdikerade före årets slut. Hertigen af Modena flydde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
