- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Andra delen. Från Oscar I:s thronbestigning intill februarirevolutionen, 1844-1847 /
254

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’264

till Paris i början af Oktober. Att prinsen af Canino, en
annan brorson till förste kejsaren, nemligen son af Lacien
Bonaparte, och gift med Josef Bonapartes äldsta dotter, samt sjelf
en af samtidens ryktbaraste lärde och vetenskapsmän, besökte
1847 naturforskaremötena i Oxford och Köpenhamn, äfvensom
sedermera Stockholm, der han emottogs gästfritt också af
konung Carl Johans enka, behöfde icke alls tillhöra någon
dynastisk plan, för att ändå öka samtalsämnena; men uppseende
väckte det att, efter återkomsten till Italien, denne »fredlige
vetenskapsman» den 8 September tågade genom Boms gator i
spetsen för en talrik hop af unge män och ropade: »Evviva
Italia! Evviva Independenza Italiana»; gjorde sig misstänkt för
äregiriga planer, dels genom hemliga förbindelser med utifrån
förberedda demonstrationer, dels genom ofta upprepade
yttranden: »huru önskvärdt vore för Italien att se sina 24 millioner
invånare förenade under ett hufvud, och huru man derefter kunde
hjelpa grannriket Frankrike att störta den nuvarande styrelsen
och införa en bättre och tidsenligare tingens ordning derstädes».
På statssekreteraren Ferrettis befallning blef nu hans namn
utstruket från listan öfver »guardia civica» (borgaregardet), hvarpå
prinsen for till en lärd kongress i Venedig, men blef der
utvisad. I Livorno och Florens mottogs han med enthusiasm; i
Pisa spände folket hästarne lösa, och drog sjelf vagnen. Den
20 September återkommen till Rom, emottogs han af somliga
med applauder, af andra med hvisslingar. Den 27 blef han
arresterad för nya påflugenheter, och satt en månads tid i
fängelse. Vi få ej långt derefter se honom rikta kanoner emot
påfvens palats. Mest påfallande ur fransk synpunkt var väl
ändå att Ludvig Filip, i October detta stormiga år, tillät
Napoleon I:s egen broder, Jer orne, f. d. konung af Westphalen, att
besöka Paris, att få hos »fransmännens konung» göra besök i
Tuilerierna och att förrätta sin andakt vid »kejsarens» graf i
In-valid-Dömen. Frappant nu efteråt att läsa är, hurusom, vid
detta hans besök, de gamla invaliderna, spillrorna från hundrade
8lagtningar, ställde sig upp i led och gåfvo honom tillbörlig
militärisk honneur: de visste icke då, och han sjelf erj heller, att
han inom kort skulle bo midt ibland dem, såsom Gouverneur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/2/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free