- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
26

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

liga... Vi hafva icke edra banketter, edra komitéer, edra
klubbar, nej! Vi hafva chartan, det konstitutionella konungadömet,
kamrarnes majoritet... Bedragen er ej: vi skola försvara oss
med all den kraft, som medvetandet af en god sak ingifver...
I skolen ej förskräcka oss, icke nedslä vårt mod. För er blick
må stå revolutionens perspektiv. Hvad oss beträffar, så vilja
vi ingenting utöfver chartan, och throntalet har måhända just
derföre så häftigt uppretat er, emedan det är ett ädelt och
kraftigt uttryck af dessa konstitutionella tänkesätt, hvilka I vid
edra banketter trampat under fötterna och hvilka, med Guds
hjelp, alltid skola utgöra vår och vår saks styrka.» Detta lästes
den 29 December 1847.

Adressdebatten — då som nu för tiden ett slags svar
på throntalet — börjades den 10 Januari. Till och med i
pärskammaren, der denna akt dittills ansetts vara blott ett echo
af throntalet, och der nu hr Barante uppläste ett förslag till
adress, påträffades denna gång starka symptomer af en vexande
opposition emot Guizots »stilleståndspolitik». Ministèrens
trognaste anhängare grefve D’Alton-Shée ogillade hennes utlandska
politik, och den gamle vännen markisen af Boissy-d’Anglas utfor
med största häftighet i den önskan, att han snart måtte få se
ministrarne utbyta ministerbänken emot de anklagades. Till
och med grefve Montalepibert, prinsen af Moskwa och baron
Dupin uppträdde som Guizots antagonister. D’Alton-Sbée
interpellerade ministrarne, om de trodde sig lagligen kunna hindra
reformbanketterna, eftersom nu polisprefekten förbjudit en till—
ernad sådan i tolfte arrondissementet af Paris, efter det
regeringen förut tolererat 50 à 60 annorstädes; och civilministern
Duchàtel, på hvars befallning polisprefekten handlat, svarade att
till och med genom 1790 års lag kunde sådana banketter
förhindras. Deputerade kammaren företog adressdebatten den 22
Januari; och denna blef naturligtvis både liflig och stormig.
Guizots rival Thiers. som under tvenne år afhållit sig från
politiken, påstod nu att man bedrog kamrarne och landet i
afseende på Frankrikes fiuansiella tillstånd, under det att landet
dock i verkligbeten hade en ordinarie budget af 1,384
millioner och en extra af 150, men en balancerande skuld af 750;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free