Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
109
några uppoffringar, »men det hindrar ej att de diplomatiska
underhandlingarne till Danmarks förmån kunde öppnas från en
punkt af detta rike, dit vår armée blifvit, öfverförd»; om
preus-sarne fatta fast fot på Fyen, innebär det ej en krigsförklaring
att ovilkorligen fordra dess utrymmande. Wærn
karakteriserade tyskarnes förfarande såsom ett Ma mer kränkande och
orättvist våld, än som af samma makt föröfvats vid Pohlens
styckning. Bohnstedt framställde alla de olägenheter, som ett
krig mot ett folk, hvarmed vi länge stått i vänskapliga
förbindelser, skulle medföra.
1 Bondeståndet bad Sahlström hemliga utskottets
ledamöter först yttra sig. Sven Heurlin upplyste då att Ryssland,
England och Frankrike garanterat Danmark Schleswigs och
Hol-steins bibehållande under dess krona, hvarföre K. M:t ausett att
man icke borde inlåta sig på kriget så länge det hölle sig på dessa
orter, men funnit att, i händelse fienden inträngde på Jutland
och öarne, Sveriges ära derigenom blefve satt på prof, och i
sådant afseende nödvändigt att vara beredd på sjelfförsvar.
Talaren trodde ingen, som hört skålen i utskottet, kunna undgå att
samtycka, ty på detta fall kunde lämpas det gamla ordspråket:
det är lättare stämma i bäcken, än i ån. Hvad man skall göra,
bör göras snart. Vice talmannen Kils Pehrson instämde med
Heurlin, intygande att K. M:t gjort allt för att medla och
dervid gått till väga med största försigtighet. Talmannen
anmärkte att K. M:t nådigt försäkrat att med största möjliga
sparsamhet använda anslaget och att arméen ej, utom i högsta
nödfall, skulle blifva använd. Sahlström ville att arméen skulle
nyttjas endast till tfarnes försvar och att K. M:t skulle betinga
riket ersättning för rustningarne på annat håll, t. ex. i England,
samt att K. M:t i sådan händelse täcktes utverka tullfrihet i
Sundet för svenska fartyg; under detta vilkor ville han samtycka.
Rutberg m. fi. yrkade återremiss. Lars Larsson fann att
Sverige icke borde på något vilkor inlåta sig i ett krig,
hvarmed det hade ingenting att skaffa, och yrkade återremiss för att få
utrönt, huru mycket kunde behöfvas för att, om så påfordrades,
sätta försvarsverket^ i tillbörligt skick. Tobias Lind m. fl.
talade för bifall. Östman sade att Sverige borde uträtta något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
