- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
134

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.134

La Grace och gingo till fots till Honfleur, drottningen ännu
såsom fru Le Brun på en väg, konungen med engelskt pass
såsom »hr Smith», insvept i en vid kappa, på en annan. På
quaien i Honfleur voro många menniskor och flera gensdarmer,
men Smith råkade der Jones och helsade honom på engelska,
så ged som någon annan Smith kunde tala henne, tog Jones
under armen och gick ombord på ångbåten »Cour]ier» samt satte
sig der på en af bänkarne akterut. Fru Lebrun kom straxt derpå
och satte sig på en annan bänk på andra sidan, helt obekant.
Denna båt förde dem till Havre. På quaien träffades der
engelska konsuln Featherstonhaugh, som genast kallade Smith sin
onkel och följde honom ombord på engelska ångbåten »Express»,
hvilken hade full ånga färdig. Fru Lebrun kom efteråt. När
de väl hunnit ned i kajutan, utbrast konsuln: »Gud vare lof,
Sire, ni befinner er nu i säkerhet». ’ Konungen upprepade med
rörelse dessa ord, och drottningen tackade i brinnande ordalag
Gud — men just nu hotade dem största faran! En qvinna,
som vid ångbåtsquaien brukade bjuda ut rum åt resande, hade
kännt igen konungen och spruqgit med nyheten till en vid
hamnen vakthafvande officer. Han hastade till ångbåten och fick sigte
på konungen, just då denne steg ned till kajutan. Officeraren
begärde få visitera hytterna. Kapitenen svarade att det finge
uppskjutas till en annan dag och satte machinen så hufvudstupa
i gång, att officeren knappt fick tid att hopp$ i land, hvilket
konsuln nyss förut gjort. »Säg mig», sade officeren till denne,
»hvad är det för en person, ni följt ombord?» — »Min onkel.»
— »Er onkel! jag kunde just tro det» — ruskade på hufvudet
och spång bort att skrifva rapport till provisoriska regeringen.
Stormen rasade, hafvet svallade, men »Express» landade den 3
Mars tidigt på morgonen nära Newhaven i England. Likasom
tidningsskrifyaren Girardins var det sista besök, konungen
emottog i Tuilerierna, så var en annan tidningsskrifvàre, Chronicles
korrespondent, en af de första som i Newhaven blefvo antagne.
Vid middagstiden den 4 inträffade de gamle makarne i Croydon,
och fingo der omfamna sina barn: hertiginnan af Coburg och
hertigen af Nemours. 1 tre vagnar afreste de samma dag der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free