- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
182

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redan ytterst fa dagar efter Ludvig Filips afresa hade,
såsom vi nämnt, Ludvig Napoleon infunnit sig i Paris for att
tillbjuda republiken sin tjenst; men provisoriska regeringen
betackade sig och bad honom resa sin väg så fort som möjligt.
Han lydde. Sedermera väld på flera ställen till
folkrepresentant, kom han till Frankrike tillbaka i böljan af Juni, men fann
tillståndet så betänkligt, eller frukten för sig så omogen, att
han gjorde af nödvändigheten en dygd, afsade sig
representantkallet och återreste till London. 1 September utgafs i Paris en
brochure »Trois Consuls», hvari allt en-mans-välde (mon-arki)
fördömdes, men treenigheten deremot deducerades vara den
yppersta af alla regentapparitioner: »Presidenturen slutas
antingen med förräderi såsom Monks, eller med usurpation såsom
Cromwells, eller med diktatur såsom Napoleon I:s, eller med
ett suveränt och styrande könvent såsom Ludvig XYl:s.
Duum-viraterna hafva aldrig frambragt annat än stridigheter och
olyckor. medan triumviraterne utmärkt sig i historie^.» Derpå
föreslogs till franskt triumvirat: 1) en aktad general, Cavaignac,
2) en statsman af mångårig och djup affärskännedom. Thiers,
samt 3) en ung i olyckor uppfödd man, arftagare till ett för
folket ärorikt och dyrbart namn: Louis Napoleon. Nu i
September för sjette eller sjunde gången väld, och det i sjelfva
Paris, med en sådan röstmängd, fann Ludvig tiden inne att
öppet inställa sig. Cavaignac vidtog utomordentliga
försigtighetsmått och svor uppå, att vid första skott, som lossades af
Ludvigs vänner, läte han häkta allt hvad Napoleonid heter och
af-föra dem till Amerika; men när han frågade Changarnier, hvad
denne väntade från nationalgardets sida, i fall Ludvigs
anhängare försökte en coup de main till hans förmån, svarade
Changarnier: »jag väntar att de från Sina fenster se på». Cavaignac
besökte alla kaserner och talade med soldaterna: arméen hade
nog sympathier för »Napoleon», af hvilken de väntade krig, ära
och marskalkstafvar. Sjette bataljenen af mobilgardet, hvars
befälhafvare Aldareze varit en af deltagarne i
Boulogne-attenta-tet och jemte Ludvig blifvit derefter dömd af pairskammaren,
måste hufvudstupa lemna sin kasern i Tuilerierna och med
il-marsch aftåga till Ruel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free