- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
191

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.191

svurit Napoleon II och hans dynasti... För att betaga dem
hvarje betänklighet, sade jag att man talade om konungens
bråddöd, och att denna nyhet syntes pålitlig. Man ser häraf, huru
brottslig jag var emot styrelsen; och styrelsen .har varit
ädelmodig mot mig; hon har funnit att min ställning såsom
landsförvist, att min kärlek till Frankrike, att min slägtskap med
kejsaren vore mildrande omständigheter». Man lade nu
prinsen till last att han yttrat sig så höfligt om Ludvig Filip vid
det tillfället. — Diplomaterna inbillade sig att, om Ludvig blefve
president, skulle han genast kasta sig i krig för att återeröfra
»landets naturliga gränser» (Rhen, Schelde, Alperne) och
förutsago i sin ofelbara förnumstighet, hvilka följderna blefve »om
detta kejserliga brushufvud komme i spetsen för 35 millioner
eldfängda fransmän». Engelsmännen deremot autogo i hela den
napoleonidiska historien endast en komedi, den fransmännen
spelade för att skapa en omöjlig president, bara för nöjet att
några veckor senare fa jaga bort honom. En grefve Léon, naturlig
son af kejsar Napoleon I, skref den 11 Nov. ett mycket häftigt
bref i PAssemblée Nationale et not Ludvig, och syntes besluten
att afhölja åtskilliga oangenäma hemligheter, för att skada
honom. Den 12 Nov. firades konstitutionsfesten: Marrast uppläste
inför folket hela urkunden, 101 kanonskott dundrade och
erkebiskopen af Paris höll högmessa med Te Deum. Vid revuen
ropades visserligen mest »Lefve republiken, konstitutionen,
Cavaignac», men äfven »ned med pretendenterna» och »lefve
Napoleon». Alla Napoleonider och nästan hela Berget lyste genom
sin franvaro. Festen aflopp utan alla oordningar. En i Paris
samtidigt församlad kongress af journalister från landsorten
utfärdade ett manifest till förman för Ludvigs kandidatur.
Samtalsämnet för (lagen var den brytning, som inträffat i klubben
Poitiers, i det att dess ena blad, Oonstitutionnel, öppet uppställt
Ludvig såsom sin kandidat, under det att det andra, Journal des
Débats, mot honom energiskt protesterade; och ansågs detta för
ett prof af Thiers’ dubbla spel, hvilken troddes understödja Ludvig
för att förderfva republiken och sedan sjelf bli regent för grefven
af Paris. National uppräknade 130 landsortsblad, som skrifvit
emot Ludvigs kandidatur, och biskopen af Orleans förordade (Ja-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free