- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
193

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.193

tänkte gifva i anledning af sitt bröllop, och som skulle kosta
»bara 75 centimes personen».

Den 20 begärde Cavaignac att få en dag bestämd, då han
från tribunen kunde få bemöta de osanningar och smädelser,
som från alla håll östes öfver honom. Alla menniskor fruktade
hvarandra. Ludvig höll sig inne, emedan han befarade
lönnmordsförsök. Thiers sof, sedan 14 dagar, ingen natt i sitt eget
hem, emedan han befarade en statskupp från Cavaignacs sida,
och alla ledamöter af Poitiers följde hans exempel, ty de
fruktade att blifva gripna en vacker natt och helt enkelt
deporterade. Ledru Rollin bytte om nattlogis hvar vecka, och Bergets
röda män gingo väpnade med dolkar och pistoler,» af fruktan
för klubben Poitiers. Regeringen befarade socialist- och
bonapar-tist-emeuter, borgerskapet proletär-excesser, proletärerna reaktion.
Man trodde slutligen fullt och fast på Cavaignacs statskupp såsom
utsatt till den 26, och Patrie sade rentut att det gällde att häkta
Ludvig, Napoleon och Pierre Bonaparte, Falloux, Thiers, Donjon,
Abatucci. Bedeau och Changarnier. De hemliga sällskapenia
voro åter i permanens, klubbarne i yttersta jäsning. Uti Dijon,
Tours, Chateau Thierry, Troyès, Verdun ropades: »lefve Napoleon,
ner med nationalförsamlingen». Den 23 folkskockningar och
truppkonsigneringar i Paris; och — Lamartine återkom från sin
långa bankett- och popularitets-resa.

Den 25 skulle Cavaignac hålla sitt försvarstal.
Oöfverskådliga folkmassor samlades kring kammaren. Det gällde Cavaignacs,
kanske republikens, vara eller icke vara. Alla läktare uppfylldes,
hela corps diplomatique tillstädeskom. Kl. 1 börjades debatten.
Cavaignacs hufvudanklagare var Barthélemy St. Hilaire, f. d.
sekreterare hos verkställande utskottet, och anklagade honom för
försumlighet vid juniupprorets undertryckande. Dernäst Garnier
Pages. Cavaignac upptog till besvarande hvarje särskild punkt,
med köld och lugn. Bedeau och Odilon Barrot, som icke älskade
honom, bestyrkte likväl hans uppgifter. Han talade ännu kl. 6,
då församlingen tog sig två timmars hvila. Derpå uppträdde igen
Barthélemy, för att vederlägga Cavaignac. Denne svarade, att om
han skulle gjort alla de truppdispositioner, man den 23 Juni
fordrade af honom, skulle icke 300 bataljoner räckt till. Vidare

Mina Samtida. III. 13

#

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free