- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Tredje delen. Europa i anarki, 1848 /
195

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.195

eeinber genom intrig ett svårt nederlag: vid föredragning af årets
budget föreslog Dufaure på regeringens vägnar återtagandet
af dekretet af 18 September 1848, om nationalbelöningar. På
budgetslistan i kraft af detta dekret stodo till belöningar
uppförda Alibauds frilla, Pepins hustru och bara, Lecomtes syster,
Fieschis maitresse och flera anförvandter till dem, som begått
lönnmordsförsöken mot Ludvig Filip, ja till och med
öfverbe-vista mördare och tjufvar. Visserligen bevisade sig Cavaignac
vara okunnig om listans innehåll, visserligen vann han så
mycket, att man öfvergick till dagordningen; men intrycket i hela
landet kunde icke undvikas och detta intryck, så ofördelaktigt,
var till tiden så afpassadt, att det icke före valet hann
omintetgöras. Medan talet är om pensioneringar, må en anekdot
bifogas: år 1811 tillade municipalrådet i Paris den page, som
först för detsamma anmälde konungens af Rom födelse, en årlig
pension af 10,000 francs. Tre år derefter var municipalrådet
den första bland alla auktoriteter, som proklamerade Napoleons
och hans sons afsättning; men ännu 1848 uppbar den fordne
pågen icke dess mindre sin pension.

Den 8 och 9 uppstodo i Paris oroligheter på place
Mau-bert, der mobilgardets kasern var belägën. Borgerskapets och
militärens hat mot mobilgardet var utomordentligt. Den 9 på
aftonen — dagen före valet — voro bulevarderna betäckta med
samtalande grupper, men utan oordningar. Deremot uteblefvo
sådana icke på venstra Seinestranden. I nationalförsamlingens
session denna dag frågade Joly, hvad inrikesministern menat
med sitt yttrande till en nationalgardesöfverste, att ett
allvarsamt uppror stode för dörren och att han kände den bestämda
dagen? samt hvad krigsministern menat med sitt yttrande till en
annan officer, att man snart skulle se sig nödgad till kamp emot
den röda republiken? Inrikes ministern trodde sig ingen
räkenskap skyldig för sina samtal med nationalgardets chefer;
krigsministern förnekade sig hafva haft det föregifna yttrandet, men
erkände sig hafva bortskickat till provinserne en officer, som
deltog i klubblifvet, och tillade att den chef, som tilläte sina
officerare att besöka klubbarne, skulle snart icke mer hafva qvar
någon armé. Gatpojkar ropade på aftonen: »Lefve Napoleon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/3/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free