Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.211
ocli lemna hufvudstaden ät sitt öde. De öfriga ministrarne gåfvo
ej mera något lifstycken, med undantag af Pillersdorff, som,
likblek, städse omgafs af en s. k. »skyddsvakt» af studenter och
borgare. Nationalgardeschefen Hoyos fick dock nu tillåtelse att
lemna staden. Diplomatiska corpsen hade flyttat till Innspruck.
Öfverstelöjtnanten Panasch blef nationalgardets chef, och började
sina funktioner med att uppkasta skansar vid Wiens
hufvudpor-tar. 1 Prag utbrast annandag pingst en Czecher-revolution, som
i böljan så till vida lyckades, att efter fem timmars skjutande
med kartescher måste högste militärbefålbafvaren furst
Windischgrätz med sina trupper slå sig igenom folkmassorna och
öfvergifva staden. Ett skott från folket mördade furstinnan, och
en son af henne blef likaledes mördad, fältmarskalklöjtnanten
von Köck skjöts af ett fruntimmer. Nu tände stadsfolket
signaleldar på höjderna och bönder anryckte till deras hjelp, men
funno portarna stängda. Slagtardrängar öfverrumplade då vakten
vid Sandthor och hjelpte bönderna in. Gubernialpresidenten Thun
tillfångatogs. Efter fem dagar, och sedan staden i 20 timmars
tid bombarderats, måste den tilLstor del nedskjuten och
brinnande på flera punkter, 17 Juni e. m. gifva sig på nåd och onåd
åt W., hans kejserliga trupper och germanismen. W. afväpnade
studenterna och folket. Kejsaren befallde Croatiens Ban, Jellachich
infinna sig i Innspruck, och staden Agram utsåg 600 ansedda
personer att på denna resa utgöra haus lifvakt; men Banen
un-daudrog sig att lyda, och lät erkebiskopen af Carlowitz installera
honom såsom Ban af Croatien. Derpå följde en sydslavisk
revolution, med inbördes krig, i Croatien, och fastän kejsarens
trupper förvandlade staden Carlowitz till en grushög, reste sig
hela befolkningen i massa. Jellachich, som herrskade med
diktatorisk terrorism, påstod i alla sina proklamationer att han
handlade med kejsarens goda minne. I Wien gjordes den 15
Juni en arbetaredemonstration emot studenterna. I Brody
uppstod 10 Juni gatustrid mellan soldater och civila. Erkehertig
Johan, utsedd till kejsarens vikarie i Wien, ditkom den 25.
Grefve Zichy, som i Venedig kapitulerade med insurgenterna,
blef af krigsrätt dömd till dödeu. I Pesth försöktes 22 Juni
attentat emot finansministern Kossuth, af 20 personer, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
