Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.244
beslut; och denna obenägenhet minskades icke genom central-,
maktens opåkallade afsändande af s. k. rikskommissarier, eller
inblandning i Blums afrättning, i Brandenburgska ministèrens
utjämning o. s. v. Händelserna i Österrike framkallade hos
erke-hertig Johan redan i Oktober längtan att få afgå från sin
riks-föreståndarebefattning; centralregeringens egen officiella tidning
lät den 15 förstå, att man lupe fara att återkomma till den
gamla regimen, det »tyska förbundet». Cavaignac hade nyss
förut vägrat att erkänna den frankfurtska centralmakten, under
åtskilliga förevändningar. Måhända bidrog denna vägran äfven
till funderingarne att göra Preussens eller Österrikes monark
till förbundschef, i stället för erkehertigen. I början tycktes
man i Frankfurt anse sig kunna bjuda konüngen af Preussen på
titeln »riksföreståndare», med skyldighet att resident i Frankfurt
och hålla sig en ståthållare i Berlin; men då hvarken han eller
Österrikes kejsare visade lust till denna värdighet på sådane
vilkor, föreslog man ärftligt kejsardöme. Härigenom, långtifrån att
främja, motarbetade man den tyska enigheten, ty man upptände
rivaliteten mellan Wien och Berlin. Och slutligen, sedan Ludvig
Bonaparte i December blifvit Frankrikes regent, började man
blifva rädd för Frankfurts närbelägenhet till Frankrike, och
öfverlade om att flytta centralregeringen till Götha eller Erfurt.
Redan den 4 Jan. 1851 inställde sig hos konungen af Preussen
uti Charlottenburg en deputation med begäran om den trefärgade
(tyska enhets) kokardens borttagande ifrån militärens hjelmar,
hvarom ordre också vid samma tid lärer utfärdats, på den grund
— »att ingen särskild fond för deras förnyande är att tillgå».
Den 2 Dec. 1848 nedlade oförväntadt i Olmütz kejsar
Ferdinand 1 sin krona, till förmån för sin broder Frans Carls
äldste son Frans Joseph I. Aldrig blef en politisk hemlighet
intill sista ögonblicket bättre förvarad, än denna thronförändring.
Redan den 24 November hade Kossuth, såsom ungerska
republikens president, bildat sin ministère; men denna republikanska
revolt emot kejsardömet och deraf framkallade »ungerska krig»,
lemna vi här åt sidan. Böhmiska tidningar berättade ännu den
15, att Kossuth begagnat kejsar Ferdinands tronafsägelse för
att låta utropa sig sjelf till konung af Ungern, under namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
