- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Fjerde delen. Nittonde seklets medelpunkt, 1849-1951 /
103

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

103

nomborräd af ett trekantigt häl, vid basen fyra gånger större
än vid spetsen. En hästsko var, som vanligt uppå joniska
fartyg, fastad vid mesanmasten, och när vid samma åskslag
matrosen Antonio Sarpente, som satt på en kista vid denna
mast och sydde på sin skjorta, blifvit dödad utan all
sönder-slitning utaf kläder eller någon blessur, fanns på hans rygg
ett gulsvart märke, fullkomligt likt till form och storlek nämnda
hästsko. På en brigantin uppå Zantes redd, när man afklädde
en af åskan slagen matros, fanns på hans venstra bröst ett nr
44, som icke funnits der förut, och var alldeles afbilden af
samma siffror på en metallplåt, fastad på en pjes, som låg
emellan masten och den dödade. På våren 1842, berättar
general Georg Pollock, var vid ett ställe 34 à 35 grader
nordlig latitud, vid foten af den utsträckning af Himalayabergen,
som kallas indiska Caucasus och omkring 2,000 fot öfver
hafsytan, på en stor sandslätt luften en dag så elektrisk att
vakt-karlen på post, som bar sin karbin med vidfastad bajonett, i
så måtto blef conductor för elektriciteten, att då någon
person med knogen vidrörde gevärets pipa, utgingo deraf gnistor.
Trädet i böss-stocken måste väl varit i hög grad torrt, så att
det verkat såsom non-conductor; fenomenet väckte så mycket
större uppseende, som elektricitet dittills endast framkallats
ur moln eller apparat.

Ryska vetenskapsmän reklamerade 1851 åt sina landsmän
förstlingens ära i fråga om elektrogalvanismen. F. d.
professoren i Dorpat Jacobi försökte först ersätta ångkraften med
elektromagnetism eller galvanism (och upptäckte dervid
galvanoplastiken). Åren 1838 och 1839 sökte han dermed sätta
fartyg i rörelse och for på Newafloden i en båt, som sattes i
fart af en elektromagnetisk apparat. Professorn i S:t
Petersburg, dr Schipoulinsky, använde med framgång
elektrogalvanismen uti intermittenta febrar, utan komplikation och andra
medel; och försöken lyckades både der och i Kaukasien.
Hof-dentisten Cabat använde i Ryssland elektromagnetism vid
duschbad, för att böta paralysi. Deremot var professoren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/4/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free