- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Fjerde delen. Nittonde seklets medelpunkt, 1849-1951 /
111

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

upplöst och genomskinlig. Han såg tydligen i sitt bröst den
haschisch, han sväljt, under formen af en smaragd, hvarifrån
tusen små gnistor utgingo. Omkring honom glimmade ädla
stenar af alla färger, skiftande liksom i ett kaleidoskop.
Stundom säg han sina kringstående vänner sällsamt förvandlas,
stundom åter hörde han dem tala till honom på främmande
språk. Efter några minuter återfick han sitt vanliga lugn,
utan någon obehaglig verkan och blott förvånad öfver hvad
som händt. En halftimma senare började droguen åter att
verka, denna gång åtföljd af ännu mer gycklande visioner och
känslor. Hans hörsel förvärfvade ny kraft: den var ofantligt
utvecklad. Han hörde bullret af färger. Gröna, röda, blå och
gula ljud nådde honom i vågor. Ett kullstjelpt glas, ett
fram-hviskadt ord vibrerade inom honom likt åskdunder. Hans egen
röst ljöd så högt att han fruktade att tala. Mer än
femhundrade klockor angåfvo timslagen med skär silfverton, och
hvarje vidrördt föremål gaf ifrån sig ett ljud. som liknade
harmonikans eller eolsharpans. Han sam i ett haf af välljud;
han var icke mera sig sjelf; han var befriad från medvetandet
och för första gången begrep han, hurudant immateriella
väsendens, englars och från kroppen skiljda andars varelsetillstånd
kan vara. Enligt hans beräkning varade detta tillstånd minst
300* år, ty sensationerna voro så talrika och hastigt
omvexlande, att en uppfattning af tiden blef omöjlig. Efter
paro-xysmens slut märkte han att den varat blott en Qerdedels
timma. Knappt två menniskor röna samma verkningar af
droguen. På några verkar den knappt alls; och en inre
motståndskraft synes betydligt kunna motarbeta inflytelsen. De
vanliga fysiska följderna äro känslor af en lätt tryckning å
pannbenen och öfre delen af hufvudet. Andedrägten är lugn,
pulsen lätt påskyndad; en mild värma rönes öfver ytan af
kroppen. Men om dosen varit för stark, visa sig ofta högst
obehagliga symptomer, hvilka stundom gränsa till galenskap.
Under hela tiden är det nervsystemet som affioieras, men ingen
annan del af kroppen, och häri visar sig den väsendtliga
skilnaden mellan haschisch och opium, hvilket sednare inverkar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:17:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/4/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free