Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
chinesiska. Med ett sådant språkinstitut i Born, kan man
begripa, huru kardinalen Mezaofentis språkkungkap blef möjlig.
En ny Mezzofaati, men i Tyskland, omtalades vid denna tid:
det var Julius Cornet (son af en f. d. theaterdirektör i
Hamburg), hvilken uti cirkulär erbjöd dg såsom translator för 30
språk, bland hvilka både turkiska, persiska, koptiska, göthiska,
lettiska, chinesiska, japanesiska och sanskrit. Tvenne andra
kuriositeter, uti inskriptionsspråket om vi så få säga, tillhöra
äfven denna tid: man fann uti en vid åttatio år afliden
engelsmans papper att den af den unge Aronet antagtia
signaturen Voltaire* som sedan blef så verldsbekant, icke berodde af
en tom nyck, utan är ett fullständigt anagram® af de tre
(»den: Arouet l(e) j (eune). Några mil Mn Paris hade en
språkforskare funnit en besynnerlig, nästan kilformig sten, med
denna inskription IC IVA LEC HEMI NAP ARIS. Han var
arbetande ledamot af den berömda Academte des Inscriptions
i Paris, och både han och hon arbetade sjelfva och satte ut
ett pris för lösningen af denna gåta. De två första
bokstäfverna betydde visserligen Julius Cæsar, lee hade något för
läsaren (lectori) och sista ordet aris handlade om altaren. Men
hvad det grekiska hemi hade att göra inne i latinet, och
staden Neapel (Nap) på Julius Cæsars tid, det var likaså gåtlikt
som det mystiska im. En af de lärda, som satte mycket värde
på autopsi, stod länge och stirrade på stenen, då en herde
passerade och frågade honom, hvad folket i orten tänkte om denna
sten. Jo, sade herden, den satte vi upp för två år sedt». —
Och hvarföre? — Det står ju tydMgfc att läsa: ipi va le
che-min a Paris. — Men hvarföre delade ni då orden på detta
obegripliga sätt? — Jo för stenen var så smal; det begriper
hvarenda bonde. "Och de lärde vände om" . . .
Arkitekturens storverk på skandinaviska halfön afstannade
icke heller. Kongliga "paläet" i Christiania, som varit uader
arbete från 1824 (?), beboddes 1849 för första gången af den
kongliga familjen; dess ofta orättvist klandrade arkitekt
Linstow tiek Olafsorden samma dag, då det invigdes med en bal
för 1,200 personer. Det hade kostat 580,000 norska specier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
