Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
denna gatubelysning (grossb. Schartau, kapitenen L. F.
Svan-berg, justitierådet Alexanderson, generaldirektören Ekströmer,
fabriksidkarne J. Michaelson och J. Bolinder, öfversten
Ericsson och justitiekansleren v. Koch).
Vid böqan af året 1849 kungjordes ock det första af
svensk konung utfärdade jernvägsprivüegitm: dateradt den 28
Dec. 1848, angick det "Kongl, svenska och engelska
aktiebolaget för jernvägen emellan Örebro och Hult"; i Mars 1849
omtalades nådigt tillstånd för en sådan väganläggnirig emellan
Christinehamn och Sjöändan, att från England och Skottland
tullfritt införa 2,000 skeppund rails, och för Fryksta
jernvägs-bolag till sådan införsel af 1,500 skeppund. Trafiken på den
fflstnämnda jernvägen tog sin början i Oktober 1849, men
invigningen af denna och den Christinehamnska daterar sig
från 1850.
Slutligen kom touren äfven till elektriska telegrafien. Den
16 Juni 1849 hade amerikanske ingenieuren Ch. B. Robinson
tillsändt "konungen af Sverige" skriftligt anbud att inrätta
elektromagnetisk telegraf emellan Stockholm och Götheborg;
inrikesministern J. F. Fåhraeus hade anmodat
kommerskolle-gium att inhemta utlåtanden från de begge städernas
handels-corpser, om nyttan för handelsverlden af en sådan inrättning
och om deras benägenhet att till kostnaden bidraga. En
häpnande efterverld lärer knappast tro, hvad som dock är sannt,
att Grötheborgs handelsförening afstyrkte hela saken och
Stock-holmsköpmänuen vägrade att till kostnaden bidraga "emedan
icke särdeles nytta för handeln kunde deraf vänta*’; hvarefter
K. M:t icke heller ville ensamt på statens bekostnad bifalla
anläggningen» Billigtvis bör dock här anmärkas, att sjelfva
Frankrike vid den tiden icke hunnit längre, än att ingen annan
elektrisk telegraflinje der fanns, än den vid Rouen och Lille;
att franska republikens president ungefar samtidigt gaf
engelsmannen Jacob Brett tillstånd att på Frankrikes kust, mefllan
Calais och Boulogne, anlägga en elektrisk telegraf under
vattnet, hvilken, gående genom kanalen, skulle, till allas beundran,
Mina Samtida. IV. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>