Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
fårskt, sedan icke behöfver påfylla salt vatten; 2) behöfver ej
heller medföra vatten till pannan i fat, och sparar således ut*
rymmet åt bränsle, 3) utom nödigt vatten för machinens och
kökets behof, fås tillräckligt färskt vatten i öfverskott, att
dagligen kunna lemna ett bad åt alle man ombord; 4) pann*
elden behöfver aldrig släckas för att rensa pannan från salt
och pannsten, 5) pannan fordrar mindre tillsyn, emedan hon
fyller sig sjelf, 6) hon kan begagnas två eller tre gånger så
länge, som förut då pannsten bildades, 7) en femtedel bränsle
besparas, 8) äfven på dyiga vatten, t. ex. Mississippi och
Missouri, blifva lågtryckningsmachiner lämpliga, emedan vattnet
kommer kristallklart i pannan, 9) ångpannors sprängning kan
fullkomligt förekommas.
Bättre pris på drifkraft, utan ånga och utan electricitet,
lofvade 1849 en ung finsk baron Hjerta, nyss utnämnd till
officer vid ett i Södra Ryssland stationeradt kavalleriregemente.
Han trodde sig hafva funnit denna kraft i ett proportioneradt
begagnande af de enklaste elementer: comprimeradt vatten och
luft. Idéen väckte ofantligt uppseende; Hjerta kallades till
Petersburg, der han blef lejonet för dagen, men huru idéen
resulterade, hörde jag aldrig. Kanhända var det
luftpump-theorien, som föresväfvade honom, och hvilken sedan förde till
pnevmatiska rör och jernbanor. Den 12 Nov. 1851
hemskickade vår chargé d’affaires i Norra Amerika, G. Sibbern,
berättelse om .vår store landsman John Eriksons,
skrufpropeller-uppfinnarens, "ccdoric-machin": lösningen af det problem, som
då i 18 år hade sysselsatt honom, nemligen att begagna
atmosferisk luft såsom drifkraft, i stället för ånga. Vid en
offentlig föreläsning i Boston 1844 hade redan blifvit yttradt
om denna uppfinning, att, derest den kunde göras praktiskt
till-lämplig, densamma skulle utgöra den vigtigaste och största
mekaniska uppfinning, hvaraf det menskliga snillet någonsin
varit mäktigt, och komma att utöfva ett större inflytande på
industrien, än någon föregående.
Ytterligheterna mötas. Den förut omtalade s. k.
kommissarien Mallén i Stockholm återkom nu till den aldra äldsta
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
