Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
skref frän Paris till Tyskland den 1 September: "Vi gilla
fullkomligt beslutet att belt och hållet skilja er ifrån 1848 års
Mars-insurgenter, ty detta slags folk, trötts deras skicklighet
att föra pennan, är alldeles oförmöget att organisera och har
genom sin försumlighet förslösat alla våra krafter. Det är tid
att vi arbetare sjelfve taga hand om våra - angelägenheter.
Det hafva vi gjort och äro nu starkare än någonsin".
Hvad Frankrike angår, så inträffade i Januari uti Paris
en parlamentarisk kris; majoriteten gick sönder och det kom
så långt, att man voterade huruvida gårdagens votering skulle
vara giltig. Jäsningen i Lyon tilltog. I Paris kom det den
4, 5 och 6 Februari till gatuoroligheter, i följd af frihetsträdens
nedhuggning, vi(J hvilka uppträden general Lamoriciere, som
händelsevis kom åkande, var nära att massakreras af pöbeln,
och räddades endast derigenom att han sprang in i ett hus,
upp på dess vind, ut genom taket och öfver andra tak ned
på en annan gata. Man arresterade flera hundra personer,
mestadels bekanta upploppsfvsiognomier och nyss benådade
Juni-fångar. Svårt sårade blefvo trettiofem stadssergeanter.
Flera välklädda personer öfverfollos och misshandlades under
ropen "ned med Aristos, på lyktpålen med dem alla!" Den
9 Februari förehade forsamlingen frågan om afsättningen utaf
de tjugunio hennes ledamöter, hvilka domstolen i Versailles
dömt för delaktighet i förra årets Juni-revolt. Michel frän
Bourges tillställde då, under bergets lifliga bifallslarm, den
skandal att börja med en protest emot hela domstolen och
sluta med ett försvar "för rättigheten till uppror"; han
dömdes på fläcken till "censur" (förlusten af halfva sitt gage
fölen månad) och församlingen dekreterade med ofantlig
majoritet att de tjugunio förlorat sina platser hos henne. Vid de
nya valen den 10 Mars, uti hufvudstaden, segrade socialisterna,
och aldrig hade allmänna valrätten blifvit så allmänt utöfvad:
,7/2„ af de berättigade hade voterat. Vid fjorton val i
landsorterna segrade också socialismen, endast vid nio de moderata.
"Assemblée liationale" sade att "en fransk armées nederlag
vid landets gränser vore icke så nedslående, som denna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
