Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Och kvad skall hon sedan blifva? Arma furstinnor, arma
barn! och arma mödrar, som A detn för att — mista dem!
Hvem kan u&dra, om bruden under vandringen till kapellet
verkligen blifvit såupprörd, att hon behöft några minuter för
att åter hemta sig, såsom fottet hviskade pågatorna? Raketen
flög upp och Lagergrens Dannebrog flög upp och några få
kanonmynningar blefvo stortaliga. Men de på strömmen för*
töjda fartygen, både lustjakter och krigsbåtar, höllo sina
kanoner ty stil som murar — för etikettens skull. Snart gjötsig
en präktig ström nedföre Lejonbacken. Öfver Norrbro
framträngde till fots åt Gustaf Adolfs torg, kommande från
slotte-/ rummen, ordenssalame ocli rikssalen, än uniformerade herrar
och plumagerade damer som tittat, än 9oldateskens rotar som
vaktat eller musikanterna som blåst. Uppe i slottet hölls stor
cour, för lyckönskningarne; kanhända voro de, som utan
bugningar och ord stego direkté upp till blåa himlens hvalf, ej
mindre innerliga. De af brötos tvärt af tornväktarnes
larmsignaler. Eld hade kommit lös på Nfcrr. Genom folkmassan på
Norrbro bröt sig fram en vildare ström, sprutmanskapets. Så
kom de nyförmäldes lysande cortège, som tog vägen åtDrottr
ninggatan för att begifva sig till Haga, och brudparets
föräldrar och slägt, som foro Regeringsgatan fram till samma mål.
Och sist återkom från den hastigt släckta vådeiden den
ofvannämnda sprutcortègen, med den onödiga och otillständiga
ovàrdsamhet och vüdsinnthet att, i trängseln på Gustaf Adolfs
torg, flera personer kullkastades. Men folktron anser vådeld
på en bröllopsdag i alla fall som lyckligt omen... Snart
lemnade oss den danska Kronprinsessan Lovisa.
Att i detta kapitel redogöra för den svenska
kronprinsessan Lovisas öden såsom drottning, vore att gå utvecklingen i
förväg. Men en händelse som störtar sig öfver oss i denna
stund (1871), framkallar oemotståndligt ännu äfven här några
ord. Hon var nu längesedan Drottning. Hon hade fått en
upphöjd praktisk uppfostran och bildning, ett ännu upphöjdare
oeh starkare hjerta. Hennes språkkunnighet var ovanlig och
hennes bre&krifhing liknade den mest begåfvade mans. Dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
