- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Femte delen. Revolutionsandan i Sverige och Norge intill Napoleons stats-streck, 1850-1852 /
71

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

derpå hela presteståndet festmiddag för
ecclesiastikdepartemen-tets chef, statsrådet Genberg.

Den s. k. Casselska (Tersmeden-Melén-Sahlströmska)
motionen förekom den 14 till remiss hos adeln samt i
preste-och bondestånden. Tersmedens föranledde i hans stånd en
nästan lika liflig debatt, som hans sista motion vid förra
riksdagen (om arfs- och giftorätten; Mina Samtida II: 44). Grefve
Henning Hamilton ville icke motsätta sig remiss, men den kunde
icke lända till någon åtgärd, ty den kunde omöjligt förrän i nästa
plenum återkomma, och beslut vore redan fattadt att
representationsfrågan skulle i det plenum stå fränast på listan till
afgörande. Frih. Jacob Cederström fann motionen vara
förfallen och böra läggas till handlingarne; Dalman instämde häri,
men protesterade just derföre mot onsdagsbeslutet; Cederskiöld
instämde i denna protest, men ansåg Tersmedens motion in-%
galunda förfallen, ty kontrapropositionen hade icke innehållit
detsamma som denna motion, hvilken huset hvarken kan
bifalla eller afslå, innan utskott behandlat honom, såvida ej T.
sjelf låter den falla; Hartmansdorff anmärkte, att när frågor
varit mycket omtvistade, har alltid minoriteten varit missnöjd,
"men hvad i förra plenum beslöts, kan nu icke upprifvas och
vi ha intet annat att göra än lägga motionen ad acta". Flera
talare anmodade motionären att återtaga, men Tersmeden
förklarade att som han noga betänkt sig, innan motionen afgafs,
ville han hafva den grundlagsenligt behandlad. Grefve
Anckarsvärd reserverade sig skriftligen mot beslutet i sednaste
plenum och protesterade mot landtmarskalkens behandling af
frågan. Frih. C. O. Palmstjerna erinrade om att T:s förslag
kommit icke före utan efter P:s, och sålunda hade
landtmarskalken ganska riktigt tillvägagått. Frih. Jacob Cederström
instämde häri, och sade att Tersmedens motion vore både de
jure och de facto afslagen; hvarpå ståndet på framställd
proposition beslöt att motionen skulle läggas till handlingarne.
Friherrarne Tersmeden och Raab protesterade, och med dem
frih. Hugo Hamilton, Mannerskanz, B. ßibbing, frih. Nieroth,
grefve Seth, grefve E. Posse, frih. Alströmer, Aminoff, frih.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/5/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free