- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Femte delen. Revolutionsandan i Sverige och Norge intill Napoleons stats-streck, 1850-1852 /
72

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

Sprengtporten, von Steijern, von Ehrenheim och frih. And.
Cederström. — I Presteståndet sade lektor Waltman, att om
Meléns motion remitterades, uppkommo ett farligt præjudikat
derpå, att enskild man skulle kunna hindra ett helt stånds
beslut; domprosten Reuterdahl att en remiss skulle
tillintetgöra beslutet; biskop Heurlin att både i ja- och
nej-propositionen till berörda votering om tiden för
representationsförslagets företagande låg ett afslag på Meléns motion, som nu icke
kunde till någon åtgärd föranleda; biskop Holmström fann en
remiss våldförande ett redan fattadt beslut och vara dessutom
nästan ett gyckel; professor Agardh instämde med Heurlin; d:r
Säve erinrade att motionen föregått det fattade beslutet och
att således formvidrigheten vore Ståndets eget fel; d:r
Thomander tyckte att hvad som gått an rörande
skatteförenklings-frågan i Juli 1848, kunde gerna gå an i en annan fråga i
December 1850, och motionen alltså remitteras; prostarne
Sandberg och Qviding ville också remittera, och Melén på inga
vilkor återtaga motionen; hvarpå erkebiskopen vägrade remiss,
på den grund att om man finge på detta sätt stämma
riksdagens gång, skulle den enskilde hafva ett mera suspensivt veto
än konungen sjelf. — I Bondeståndet anhöll motionären
Sahlström sjelf att hans motion måtte få hvila tills
Konstitutionsutskottet yttrat sig öfver den af Borgareståndet redan
remitterade Casselska motionen, hvilken klippska vändning ståndet
biföll. Hos Borgareståndet afkunnade uti ett långt anförande
Petré den dagen redan sin förkastelsedom öfver det hvilande
kungl, förslaget, "emedan dess enda fördel vore formernas
förenkling, men denna förmån är alltför obetydlig, att man skulle
derföre uppoffra de demokratiska tendensernas rättvisa anspråk".

Den 17 skulle representationsförslaget företagas i
riksstånden (utom i borgareståndet). De föregående dagarne utspreds
ånyo det ryktet, som begagnats 1848 (Mina Samtida III: 74)
att motion skulle väckas eller vara väckt derom att "de
arbetande skola tjena i sex år och nyttja gråa kläder". I
Bondeståndet uppstod gamle Joh, Jac. Rutberg, för att förhala tiden,
och begärde uppläsning af hela den vid förra riksdagen i äm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/5/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free