- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Femte delen. Revolutionsandan i Sverige och Norge intill Napoleons stats-streck, 1850-1852 /
74

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.74

bordläggning af Casselska motionen ett stort gräl. Brinck ville
genast lägga motionen till handlingarne och genast företaga
hufvudfrågan, såsom de öfriga Stånden, bland annat derföre,
att "vederbörande af oförklarliga orsaker synas hysa farhåga
för lugnets störande, och så länge frågan ännu är oafgjord, kan
möjligen en dylik fruktan komma att fortfara*. Halling,
Gustafsson och Wedberg kunde icke märka någon stymmelse till
oro, wså vida den ej möjligen framkallas af
försigtighetsmåt-ten; i hvarje fall hade borgareståndet intet att frukta*. Wærn
fann utskottets förslag naturligt efter den "fullkomligt
grundlagsvidriga* behandling, två dylika motioner rönt i två stånd.
Dessa stånd hade i hans tanke "undertryckt motionsrätten".
Halling ogillade de två nämnda stånden, "hvilka handlat mot
grundlagens tydliga ord": dylika exempel på formernas
brytande kunna lätt fresta till efterföljd under kritiska tider.
Lagergren fann "harmen öfver en misslyckad manöver naturlig*,
men trodde talarne hafva i sina stränga omdömen om två
med-stånd öfverskridit gränserna för den dessa tillkommande aktning.
Bosæus ansåg den enskildes motionsrätt lika helig, somhvaije
annan. Billström anmärkte att motionerna blifvit pröfvade och
underkända. Halling genmälte att grundlagsvidrigheten just
bestod deri, att sådan pröfning af allmän fråga skett utan
föregående remiss till utskott. • Norin ansåg icke Lagergren mera
kompetent att klandra borgareståndet, än i hans tanke två talare
varit att klandra andra stånd. Lagergren bestred att hafva
klandrat borgareståndet; Wærn och Palander svarade: jo,
in-direkte, genom att gilla de två andra ståndens beslut. Petré
föreslog att "med ogillande af de med grundlagen oförenliga
åtgärder, som hindrat Utskottet att pröfva Cassels motion,
lägga memorialet till handlingarne". Lagergren såg häri ett
klandrande omdöme öfver medstånden och trodde en sådan
proposition icke kunna framställas, ty ett stånd får ej upphäfva
sig till domare öfver ett annat. Gråå frågade, emot hvilken
paragraf i grundlagen propositionen stred (han var
borgmästare i Stockholm); Ekholm ville tillägga i Petrés formel
orden "ogillande af och protest emot" (han var borgmästare i We-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/5/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free