Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
vara framkastandet af ett trätofrö, för att icke säga en
eldbrand, och bad Strindlund återtaga den; Anders Erikson från
Elfsborgs län ansåg mindre välbetänkt, ja opolitiskt att sålunda
sönderslita sambandet mellan borgare- och bondestånden, och
ehuru i det memorial, sam skulle åtfölja motionen, blifvit
ytt-radt, att de upptagna skälen vore så klara, att de kunde
skönjas af en blind, trodde han att efter desammas inhemtande
den, som förut sett klarligen, skulle blifva stockblind, ty der
åberopades stadganden sedan flera århundraden tillbaka, hvilka
icke stodo i något sammanhang med nu gällande förhållanden.
Strinnlund sade att motionen icke åsyftade någon ovänskap
till Borgareståndet, utan endast likhet i beskattning liksom i
representationsrätt. Liss Lars Olsson, som uppläst ett
vidlyftigt anförande i samma riktning, försvarade äfven detta emot
gjorda anmärkningar, bland hvilka den att tiden för en dylik
framställning nu vore olämplig, bemöttes med yttrandet att
"om representationsförslaget går igenom, är det sista gången,
några bönder äro här". Motionen af Strinnlund gick till
Allmänna Besvärs- och hans andra motion, om jemkning i
skattebördorna mellan stad och land, till Bevillnings-utskotiet
G. M. Stjernsvärd anmälde redan den 14 på riddarhuset
och Nils Anderson från Skåne den 21, att anledning till
anmärkning förekomme emot chefen för
landtförsvarsdepartementet (von Hohenhausen). Just i dessa dagar valdes för första
gången rådmannen A. W. Björck till riksdagsman för
Göteborgs stad, till fyllande af det genom talmansutnämningen
uppkomna lediga rummet Denne Björck blef sedermera under
en lång följd af år en af ståndets verksammaste ledamöter, en
af oppositionens pelare, utmärktes längre fram genom
förtroendet att vara disponentdirektör bland riksbankens fullmäktige,
behöll sin riksdagsmannaplats äfven efter fiikets Ständers
tillintetgörelse, ända till och med riksdagen 1869, och blef på
nyåret 1871 justitieborgmästare i Göteborg. Han inträdde för
första gången i Borgareståndet den 8 Januari 1851.
Man åberopade i de dagarne som bäst ett yttrande af
fransmannen Arago, republikanen, vid åtankan på Frankrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
