Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
bräckliga valcensus, till en svensk, angående Sveriges
ståndsförfattning: "I hafven der i edert fädernesland löst ett stort
problem: akten Br väl att förändra en sådan representation";
och man citerade hvad spanska progressisttidningen "El
Cla-mor Publico" sade, med anledning af svenska konungens
senaste throntal: "Konungen yttrade något, som icke kan
eftersägas i de andra europeiska staterna, allraminst i vårt land, der
bankrutten står för dörren, nemligen att finansernas
fördelaktiga ställning gaf Honom tillfälle föreslå, att den år 1848
beviljade krigsgärden skulle hädanefter upphöra (!). Huru stor är
icke skillnaden emellan en så lycklig ställning och den, som
eger rum hos oss"! Clamor publico misstog sig visserligen vid
utgångspunkten, ty att en tillfällig krigsskatt upphör när
kriget är slut eller icke blef af, behöfde icke betyda det, som han
supponerade.
Denna riksdag visade sig, särdeles i de två sista Stånden,
högst ogin, för att icke säga ytterst fiendtlig, i afseende på
första hufvudtiteln. Kedan den 4 Januari upplästes i
Bondeståndet, af Bengt Gudmundson och många andra, motioner om
nedsättning i de af kongl, propositionen om statsverkets
tillstånd och behof äskade anslag, och stormen rigtades
egentligen emot de begärda handpenningarne åt den nya
kronprinsessan. I slutet af April återremitterade både Borgare- och
Bondestånden denna punkt, — första offentliga handlingen från
Bikets Ständers sida emot en ung furstinna, som nyss beträdt
Sveriges jord för att här finna sitt andra fosterland.
Diskussionen inom borgareståndet var sådan, att den bäst
öfverlemnas åt glömskan. Ännu den 14 Juni, då Utskottets förnyade
utlåtande skulle i det ståndet behandlas, yrkade hr Petré i ett
mäkta långt och ifrigt anförande afslag. Herr Brinck
deremot fann furstinnan oskyldig i rådgifvarnes misstag och
yrkade bifall; han var liksom Lindström alldeles okunnig om
»några försök- att inverka på ståndets beslut. Lagergren,
Palander, Gezelius, Schwan, Halling, Norin och Wedberg yrkade
bifall; Billström, Murén och Winge deremot afslag.
Ändtligen bifölls anslaget med 30 emot 20. Men förhöjning i an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
