Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
garne "utan vidare yttrande". Bondeståndet lade betänkandet
till handlingarne med uteslutande af Utskottets strof: "ehuru*
etc., hvilket yttrande ansågs innebära en åt honom gifven
skrapa. Vid nya valet den 19 Februari fick Th., som förra
gången fått 27, ej mindre än 36 röster. Opinionsnämnden
beslöt den 15 Februari med 24 emot 22, att omröstning till
uteslutande af någon bland högsta domstolens ledamöter icke
skulle anställas.
Hrr A. F. Liljenstolpes och Wærns motioner om
utvidgade rättigheter för mosaiske trosbekännare här i riket fann
sig Ekonomi-utskottet icke kunna i vidsträcktare mån
understödja, än att i de stapelstäder, K. M:t kunde finna lämpligt
och hvilkas borgerskap vore dertill benäget, i Sverige infödde
eller naturaliserade judar måtte erhålla rättighet att sig
bosätta; men med en myckenhet reservationer, bland hvilka
likväl endast d:r Björling, hr Bråkenhjelm, prostarne Lagergren
och Melén samt Johan Bergström ansågo allsingen utvidgning
af judarnes rättigheter böra ega rum. I Presteståndet voro
sedan prof. Lindgren, biskop Fahlcrantz, doktorerne Gumaelius
och Thomander de, som varmast förfäktade judarnes sak,
hvaremot doktorerne Beuterdahl, Annerstedt, Stenhammar och prof.
Agardh talade för afslag. Betänkandet återremitterades med
27 emot 19. När ärendet förekom hos bönderna, sade David
Anderson att han saknade all» förkärlek för judarne, men ansåge
orätt att tvinga folk till religionsförändring för att få åtnjuta
medborgerliga rättigheter; Ola Månsson trodde att deras
öfver-klagade förkärlek för handeln vore en följd af den emot dem
gällande lagstiftning; Strinnlund hade aldrig hört att de här
i landet lidit religionstvång, och påminte om uppträdena i
Stockholm 1838 efter judereglementets utfärdande, samt om
händelserna i Grekland 1850; Jöns Mänsson befarade, att om
de finge köpa jord på landet, skulle de slutligen förvärfva jus
patronatus och tillsätta de lutherska församlingarnes prester;
Per Hansson tillönskade dem full medborgerlig rätt och Matts
Mattsson önskade dem välkomna till Dalarne, der han likväl
"trodde att de icke skulle må för väl". Betänkandet afslogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
