Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Detta Posttidningssupplement hade till följd att Petré uti
Borgareståndets plenum den 27 Maj, vid behandlingen af
konstitutionsutskottets betänkande med förslag till förändradt
representationssätt, ånyo tadlade "hänförelsen vid 1844 års
riksdag, ständernas begäran om garnisonsförstärkning 1848 och
deras bifall till krigsrustningar samt slutligen att ständerna
icke skaffat sig aktning af andra statsmakten"- och tillade:
"Denna är visserligen human i sina officiella skrifvelser, men
hon låter sina officiella och halfofficiella organer anfalla
enskilta riksdagsmän, hvilket visar en sjuk sak och
åsidosättande af sin pligt"; hvartill ofördröjligen geumältes i officiella
bladet att man kunde "hemställa till hr Petré sjelf, huruvida
det icke vore i sin ordning att enskilta riksdagsmän uti sina
yttranden visade sig lika angelägne om iakttagande af
grannlagenhet och frånvaro af alla anstötliga ordalag. Att så icke
alltid skett, lärer hr P., bättre än mången annan, vara i
tillfälle att vitsorda; att vilja fordra fullkomlig oantastlighet för
egna maktspråk och egna, mer än skarpa, yttranden, vore i
sanning nog mycket begärdt och skulle visa en alltför långt
drifven ömtålighet hos den, som, att döma efter hans
offentliga yttranden, synes förutsätta sä litet deraf hos andra."
Den 14 Juni sökte Petré uti Borgareståndets plenum i ett
mycket långt anförande förhindra beviljandet af 18,000 rdr åt
den nya kronprinsessan. "Ståndet måste genom anslags
vägrande, på det enda af grundlagen medgifna sätt, visa vigten,
värdet och allvaret af dess beslut i déchargefrågan, på hvilket
regeringen icke fästat ringaste afseende. Ännu qvarsitta
råd-gifvarne på sina platser; landtmarskalkens beteende i
talmanskonferensen visade missaktning mot de öfriga stånden och
kunde ej skett utan påräknadt understöd af regeringen; flera
försök att nedsätta Borgareståndet och dess enskilda
medlemmar hafva skett i regeringens officiella och halfofficiella
organer; dröjsmålet att sanktionera ständernas beslut, rörande
tillsättningen af Bondeståndets sekreterare, är en förnärmelse mot
detta stånd och hela riksdagen; konseljen är ännu ofulltalig,
flera stora pastorater och domsagor stå obesatta, som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
