Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
orterna, och att bland dessa föreskrifter "de flesta gå i
nyssnämnda riktning*; hvarjemte skrifvelsen slutade med "bestämd
anmodan till storthinget att hos K. M:t göra framställning om
nödvändigheten att snart företaga förändringar med vårt
militär-, embets-, rätts- och undervisnings-väsende, grundlägga en
folkkyrka, ombilda bank- och kredit-väsen samt
landtboförhål-landena och förändra det af K. M:ts råd hittills följda
regeringssystem och regeringspersonalen. Midsommarsaftonen, då
storthinget diskuterade denna skrifvelse, blef den lagd till
handlingarne med 59 röster emot 36, och bland dessa
sistnämnde uppräknades prosten Sverdrup, Koren, länsmannen
Blom, klockaren IJeland, advokaten Sverdrup, Lerche,
Neer-gaard, Fauchald o. s. v.
Bland de storthingsledamöter, som i Juli af polisen
blifvit kallade för att upplysningsvis höras rörande
arbetarecentral-mötets planer, t. ex. Th. Olsen, Holst, Ueland, hade några
åtlydt kallelsen, andra icke. Th. Olsen och Lerche väckte en
het diskussion härom i storthinget. Olsen ville att thinget
skulle äska upplysning af regeringen, hvad orsaken kunde vara
dertill, att man kallade folkrepresentanter till förhör i polisen
om arbetareoroligheter; Lerche att thinget skulle förständiga
polisen att göra ansökan hos presidenten när*en ledamot
behöfver höras. Då tullkassören Lange med all möjlig
skonsamhet föreslog uppskof, för att förebygga öfverilade beslut,
möttes han af Olsen med det betecknande svar, att för honom
vore icke svårt att prata, "han, som hade makten pä sin sida";
ett yttrande, som af presidenten blef icke klandradt, utan
öf-versmetadt. Samme Olsen sade att kallelsen var anlagd på
chican emot en viss fraktion af thinget; att det icke anginge
honom om sådant skett på högre ordres eller icke, men att,
då det skett för att chicanéra honom och de representanter,
som dela hans åsigter, borde thinget vända sig till
verkställande makten för att fä veta motivet, emedan nationen icke
kunde tåla, att dess ombud inkallas till förhör i anledning af
upproriska stämplingar o. s. v. Begge motionerna uppskjötos;
men Christiania-poöten räknade debatten till "de aldramärkli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
