- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Femte delen. Revolutionsandan i Sverige och Norge intill Napoleons stats-streck, 1850-1852 /
135

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

fast. Väl underrättade personer påstodo att Harring var i
Tyskland känd såsom en af de ursinnigaste politiska " Wühler",
ocb att han ett par gånger förändrat namn. "Norska
Morgen-bladet" dunkade emellertid starkt pä sin larmtrumma för denna
sak, och påstod att efter den dagen kunde icke mer vara fråga
om frihet och gästfrihet i det gamla Norge, samt förnekade
till och med "regeringens juridiska befogenhet" — berättade
det liberala danska "Fädrælandet", hvilket sjelft deremot
behandlade hela utvisningen såsom en bagatell, "i oroliga tider
lika vanlig i republiker som i monarkier-, och tillade slutligen
att Morgenbladet säkert -icke för hundra daler velat vara af
med denna historia". Hamburger Börsenhalle, ett republikanskt
blad, sade den 10 Juni temligen gycklande: * Harring har
genom den mot honom i Christiania föröfvade sorgliga
polisåtgärd icke allenast blifvit en martyr: man gör honom äfven
till en frihetshjelte". Den 15 Juni utfärdade delinqventen i
Hull en på engelska språket tryckt protest, "mot de
våldshandlingar och angrepp på hans lif och ära, som af norska
regeringen blifvit utöfvade, och vädjade till norska storthinget".
Han hade ock verkligen sedermera haft den oförsyntheten att
till storthinget låta inlemna begäran om -materiel
skadeersättning" for förvisningen.

Beträffande denna Harro Harrings förvisning delade sig
vederbörande stortliings-utskott i tre meningar. Fyra
medlemmar (Holst, Sverdrup, Veseth och Wrig) funno den foretagen
utan behörig undersökning, utan tillräckligt stöd af lag,
verkställd på inhumant och otillbörligt sätt, kränkande för
nationalkänslan; fyra andra (Harbitz, Eeièrsen, Skav land och
Valstad) funno, oaktadt de inga sympathier hysa för Harrings
person, forvisningen icke nödvändig och sättet icke kunna gillas;
hvarföre alla dessa 8 foreslogo: "ehuru Odelsthinget icke kan
medgifva nödvändigheten, In- mindre gilla sättet, kommer den
höga resolutionen af den 27 Maj 1850 icke att till någon
åtgärd föranleda"; hvaremot utskottets nionde ledamot,
Motz-feldt, ansåg regeringen obestridligen berättigad att frän statens
område aflägsna sådana utländingar, hvilkas närvaro aktas skad-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:18:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/5/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free