Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
årlig lön (i Sverige företrädesvis bekant genom sina missöden
1850 i Upsala); den 26 November, 82 är gammal, den äldste
och förste marskalken af Frankrike, hertigen af Dalmatien,
Soult, som upplefvat alla de franska revolutionerna ända till
och med den af 1848, deltagare i alla den första franska
republikens och det första franska kejsardömets stora slagtningar,
segerherrens ståthållare än uti Wien och än uti Berlin, och
den ende franske "generalmarskalken", en värdighet, den
Ludvig Filip ät honom utfann, med nästan kungliga attributer och
hedersbetygelser; — samt slutligen, den 20 Oktober på
slottet Frohsdorff, Ludvig den Sextondes olyckliga dotter,
hertiginnan af Angotdëme, Marie Thérèse Charlotte af Bourbon och
Lothringen, prinsessa af Frankrike, född i . Versailles den 19
December 1778, innesluten med sina föräldrar i Tempeltornet
den 10 Augusti 1792. Efter otaliga förödmjukelser utvexlad
mot ett halft dussin iranska konventsledamöter, som fallit i
österrikarnes händer, lefde hon, Maria Theresias dotterdotter,
i Wien af ett legat, som hennes tante hertiginnan af
Sachsen-Teschen testamenterat henne, förmäldes den 10 Juni 1799 i
Mitau med sin kusin prins Ludvig Anton af Bourbon och
Artois, hertig af Angoulëme och Frankrikes Dauphin. Med
sin gemål lefde hon i landsflykt, såsom en markisinna af
Meil-lerays, tills bourbonerna i April 1814 kunde återvända till
Frankrike. Åter måste hon fly, vid Napoleon I:s återkomst,
men betedde sig då som "den ende karlen i hela familjen",
behöll sitt mod, for med sin gemål till södra Frankrike,
samlade trupper, insatte en regering, var hos sin make när han
slog bonapartisterna vid Montelimart och Lorial, men
nödgades slutligen vika för öfvermakten. Efter tredje flykten (1830)
återkom hon aldrig mer till Frankrike. Öfverallt i hela
Österrike kallades hon drottning Marie Therese och erhöll
hedersbetygelser såsom krönt hufvud, hvilket kejsar Franz I redan
1831 befallt, "af aktning för så stora olyckor".
Inom vårt fädernesland fingo vi under dessa åren att
minnas många förluster. Hofpredikanten prosten 8. J. Hedborn,
Mma Samtida. Y. 10
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
